Aftonbladet – 14 maj 1866, sida 3

UTRIKES. TYSKLAND ocH ÖSTERRIKE. Spänningen tilltager med hvarje dag, och ehuru underhandlingarne väl icke ännu äro definitivt afbrutna, så tyckes dock kriget vara oundvikligt. Sedan alla parterna nu stå fullt rustade, blir frågan huru länge dessa truppmassor, som tillsammans kunna beräknas till bortåt 1,200,000 man, kunna stå sysslolösa midt emot hvarandra. De dagliga utgifterna för preussiska armån uppgif vas redan till 500,000 th. och sjelfva mobiliseringskostnaden beräknas till öfver 10 mill. Det ligger i sakens natur att så ofantliga finansiella offer icke kunna bäras länge och stt otåligheten efter en afgörande vändning ökas för hvarje dag både hos det krigslystna partiet och den näringsidkande befolkningen. I Österrike är det ännu värre. De sednaste finansoperationerna ha framkallat modstulenhet och bestörtning hos folket. Silfveragiot har stigit till 130 och tvångskursen på småsedlar haft till följd att alla menniskor strömmat till banken för att vexla till sig större sedlar, så att denna måst förklara sig ur stånd att uppfylla allmänhetens anspråk. All industri har afstadnat, och det ir endast de större leverantörerna för armen som göra goda affärer. Bland andra leveranser omtalas en beställning på 600,000 par skodon, som skola levereras inom tre veckor. Sedan förbundsdagen som bekant med 10 röster mot 4 bifallit Sachsens förslag att hänvisa Preussen till författningens 11 art. (som ålägger förbundsmedlemmarne att hänskjuta sina tvister till förbundsdagen) och affordra berlinerkabinettet lugnande förklaringar, kommer väl snart att visa sig om förbunds