Article Image
kl. 8 e. m. och från Gefle kl. half ö e. m. LITTERATURTIDNING. Innehåll: Nordisk Tidskrift. Häftet I. — Geijerska slägtens stamtalla. — Surling: Handelas filosofi. — Beaumarchais Figaros Bröllop, ölversatt af Bern son. — Josephson, Svenska konungarne och deras tidehvarf — Liueraturoch Korstnotiser. Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur, utgifoen af G. K. Hamilton. 1:a häftet. Lund 1866. Med detta första häfte framträder under gynnsamma förebud ett särdeles lofvande företag, som vi med tillfredsställelse helsa välkommet och önska all den framgång, som det af många skäl förtjenar. Det är lyckligt, att denna nya nordiska tidskrift intager sin plats såsom gemensamt organ för de nordiska enhetssträfvanden i det ögonblick, då nordisk unive stidskrift?, efter snart tillryggalagda tio år, står i begrepp att upphöra. Men liksom de trenne folkens enhetsarbete under de sista åren inträdt i ett nytt utvecklingeskede, i det att! såväl dess mål och syfte blifvit i bestämdare form än hittills fixerade, som äfven arbetets medel och vägar utgrenat sig till :större omfattning än förut, sä kunde och !: borde ej den nya tidskriften blifva endast en fortsättning af den gamla. Vid sidan af de vetenskapliga och litterära enhetstendenserna, representer: de af naturforskarmötena och de akademiska förbindelserna, uppträda numera de praktiska statsoch aflärsmännen, som länge voro blott sym-l. patiserande åskådare :af den skandinaviska rörelsen, med en städse växande mängd af förslag til det materi likartade betydelsefulla närmanden på ella området, till införande af lagstiftningsgrundsatser och till likställighet 1 rättigheter mellan de tre staternas medborgare. På samma gång har enhetstankens politiska sida blifvit till sina hufvuddrag tydligt bestämd och betecknad, och den del häraf, som utgör frågans omedelbaraste och närmast tillhands varande form — frågan om det gemensamma försvaret — kommit på dagordningen. Den nya nordiska tidskriften borde säledes, på samma gång som den fortsätter sin föregångares verksamhet såsom en gemensam organ för den nordiska litteraturen, tillika i hufvndsaklig mån bemöda sig att utreda och främja lösningen af de praktiskt svciala och politiska frågor, hvilka af sig sjelfva uppväxa ur den ökade samfärdseln mellan di tre folken och ur det mer och vner klarnande medvetandet om gemensamma intressen, om behofvet, af enig samverkan och om oumbärligbeten af, att den sednare ordnas i bestämda former. Den borde i sjelfva verket blifva en tidskrift äfven för politik och ekonomi. I enlighet härmed är ock tidskriftens plan lagd. Med hvilket bifall denna plan motvagits, derom vittna såväl den framgång, som det för ett dylikt företeg mindre vanliga ekonomiska arrangementet (aktiebolag) rönt, de talrika namnen på subskriptionslistorna, och de betydande litterära krafter, som utlofvat sin medverkan. Öfvertygade om, att högsta ledningen af detta företag kommit i utmärkt goda händer, hoppas vi att Nordiek Tidskrift skall med kraft och lycka arbeta för sitt föresatta mål. Första häftet inledes med en uppsats, till hvilken vi skola särskildt återkomma — af utgifvaren, professor G. K. Hamilton, om vår uppgift, hvilken i klara och bestämda drag, på en gång bevisande och varmt, 2ngifver Skandinaviens och dermed äfven tidskriftens program. Nästa uppsats innehåller en lifligt och åskädligt skrifven framställning af Nordens ivdustrielle Udvikling i det 17:de Aarhundrede? af dr C. Rosen: berg, hvilken förmodligen kommer att följas af dylika teckningar af den nordiska industrien i det 18:de och i vårt eget århundrade. filvad förf. härmed åsyftat, antyder han i följande inledningsord: Om kort Tid ville Nordens Folk få en aldrig tidligere havt. Lejlighed til at danne sig en omfattende og fyldig Forestilling om deres Kunstflids nuverende Udviklingstrin. Men den mere zenksomme Beskuer vil ikke kunne nöjes med t dvele i Öjeblikket. Nutiden fattes altid kun xet i Fortidens Lys, og for at vide, hvorledes man sikkrest skal komme videre fremad, må man er mA ram rn r have Rede på, hvad der er gjort eller forsömt hidtil og hvad Indflydelse dette har havt på den nuverende Tilstand. Til nermere at dröfte de mangehände Spörgs-: mål, der her kunne opstå, vil Tiden först vzere kommen, når det hele Stof til Studinm og Sammenligning foreligger, d. v. s. når Udstillingen er sluttet. Derimod kunde def vel vare nogen Grund til forinden, som en Forberedelse til at studere og nyde Udstillingen, at kaste et Blik tilbage på Hovedpunkterne i den tidligere Uåvikling, såmeget mere som det ikke tör antages, at ret mange Udstillere eller Besögere fra de to Statsgrupper — den dansk-norske og svensk-finske —, hvori Norden tidligere har vaeret delt og som endnu i meget vesentlige Henseender höre kulturhistorisk sammen, ville medbringe synderlig Kundskab om hinandens industrielle Fortid; — dertil har den historiske Undervisning, både den höjere og iavere, på begge Sider i denne XTenseende som i alle andre hidtil ladet altfor meget tilbage at önske, Derpå folja, efter ett kort meddelande om skandinaviska läsesällskapet i Kalmar, littevära armälanden (Handlingar rörande Sverveg Historia; Monrads öfversättvingar af upias, Hiob och Psalmerna; Grundtvigs orsöitning af den märkvärdiga anglosachSISKkYw Bjuvulfs-dikten; Kofod om Nordens sproglige enhed; Botanisk Tidskrift, utg. af Heiberg; Vapenöfoisgar för rikets elementarläroverk af Santesson3. Vidare: månadsötversigter i bref från Göteborg, Kjöibenhavn, Kristiania och Stockholm, samt U omslage: slutligen handelsberättelser. — L e lemnas en förteckning öfver ?till anmälving inkomna böckert. Vi begagna med anled ning bäraf tillfället att fästa bre bokförläggares uppmärksamhet å redaktionens erbjudande att omnämna äfven alla sådana artiklar, som ej enligt tidskriftens plan eller ut-ymme egna sigglt der anmälas. Besynnerligt nog finna vi, At från Danmark och Norge ett betydligt antel böcker till anmär an inkommit, men från sveuska förläggare icke en enda! — Prenumeration kan ske ut byg de flesta Oök handlare, riset är för etta är, April—December; 6 rdr rmt. an tillägg af Poet

12 maj 1866, sida 3

Thumbnail