ban en annan gång och öfverlemnade sig åt romantiska framställningar om huru en försoning mellan far och son skulle bringas till stånd genom barnet, frukten af ett hemligt äktenskap, och dessa föreställningar antogo allt rimligare utseende och uppsköto i alla fall en sak, som var så ytterligt obehaglig. Han tröstade sig öfver att han tog så mycket af Rogers penningar, genom den tanken, att ehuru Roger genom sitt giftermål skulle förlora stipendiet, så lade han, Osborne, inga hinder i vägen för detta giftermål, utan tvärtom, befordrade det, så mycket som i hans förmåga stod. Osbornes tankegång slutade med den öfvertygelse att han tiil sluts var mycket ädelmodigare än till och med han sjelf trodde. TRETTIONDE KAPITLET. Gamla seder och nya seder. Mr Preston hade nu tagit sitt nya hus i Hollingford i besittning och mr Sheepshanks hade dragit sig tillbaka i lugnet? hos en gift dotter, som bodde i närmaste residens: stad. Hans efterträdare kastade sig med full kraft in i landtbruksaffärerna, gjorde förändringar och förbättringar öfveral:t och kom så att begynna dräneringsarbeten på ett stycke ouppodiadt land, som låg alldeles invid squirer Hamleys egendom, och dertill vid det stycke deraf som den sednare begynnt afdika och der änvu qvarlågo högar af tegelrör, bestämda till täckdikena. På sednare tider brukade squiren nästan aldrig besöka denna trakt, men en gammal trotjenare, f. d. skogvaktare, som hade sin stuga i närheten deraf, läg illa sjuk och hade skickat bud tili squiren och bedt att få tala vid ho pom. Icke för att afslöja någon hemlighet, ör för att just egenfij säga ntgot; men