Aftonbladet – 11 maj 1866, sida 3

jå ir la n n Ar n et alt -ådana på sednare tider inom bergslage: nyanlagda masugnar, hvilka icke åtnjut några särskilda privilegier eller haft någo byttelag sig tillslaget, skola i beskattning anses likställiga med masugnar utom bergs lag?. 5) Med 77 röster emot 42 afstods dana arf efter afl. folkskolläraren J.H. Löfströn i Dala af Skara stift. 16) Med 83 röster mot 36 afstods dana arf efter Brita Kristina Sandgren i Ström stad. 17) Med 91 röster mot 27 afstods dana arf efter Abigael Wilhelmina Björklund i Upsala. 18) Med 81 rister mot 38 afstods danaarf efter Sigrid Nilsdotter i Hakarp af Jön köpings län. ONSDAGENS PLENUM. Ridderskapet och Adelm. (Kl. 6 e. m.) Fortsattes och afslutades föredragningen af Nionde hufvadsiteln. I 69:de punkten afstyrker utskottet en väckt motion om 300 rårs pension åt prosten Cnattingii enka och barn. Hrr E. Fåhreus och v. Francken yrkade bifall till motionen; summan vore blott en ringa belöning för den nyttiga verksamhet Cnattingius utvecklat till folkundervieningens befrämjande. Grefve Mörner yrkade afslag då enkan och barnen ej befunno sig på bar backe. Med 19 röster mot 16 beviljades pensionsbeloppet. ! I 70:de punkten afstyrker utskottet likaledes en pension af 600 rdr åt prosten Berlins enka och arn. Arv. Francken och grefve Sparre förordade motionen; prosten Berlins verksamhet såsom riksdagsman behöfde ett erkännande. Frih. Klinckowström måste, hur påkostande det än var, afstyrka anslag till belönande af parlamentarisk . verksamhet; presteståndet hade visserligen bifallit 300 rårs pension, men blodet var naturligtvis tjockare än vattnet. Hr Rosensvärd afstyrkte också pensionen och utskottets hemställan bifölls. I 71:sta punkten tillstyrker utskottet en penltion af 400, rdr åt komminister Ignells enka på grund af Ignells framstående författareverksamhet. Grefve Mörner yrkade afslag, ty enkan måste ha fått nådår hon liksom andra prestenkor, behållningen i boet efter Ignell vore ej ringa och för öfrigt vore det en farlig princip att bevilja särskilda belöningar åt litteratörer, som sysselsatt sig med tidningsskrifveri. Frih. Klinckowström upplyste, att fru Ignell ej fått något nådår och hennes mans verksamhet på litteraturens omräde, hans Menskliga utvecklingens historia? t. ex., den man beklagligen ej tycktes känna till, hade varit sådan, att svenska litteraturen stode hos honom i stor förbindelse. För öfrigt borde väl enkan kunna anses så pass ortodox, att hon kunde tillerkännas det lilla pensionsbeloppet. Hr O. Vv. Knorring yrkade också bifall till utskottets hemställan. Frih. R. Cederström ansåg, att enkan på vanlig väg bort söka sig nådår. Ignell hade vlott varit en vanlig prest, som sysselsatt sig med att utbreda meningar hvilka stodo i strid med vår statskyrkas dogmer; en sådan verksamhet förtjenade ej att belönas. Hr OC. A. Tornerhjelm ansåg, att ståndet, genom att bifalla förslaget, rent af uppmuntrade till utbredandet af religiösa villomenivgar. Hr Rosensvärd yttrade sig för bifall till utskottets hemställan. Hr v. Qvanten ansåg, att här var fråga om en hedersskuld, som nationen borde infria. Vid bedömandet af Ignells författareverksamhet borde man alldeles icke fästa sig vid de beskyllningar, som ortodoxiens förkämpar slungade mot honom. Hade man alltid fäst afseende på desses anatemer, skulle ju aldrig vetenskapens heroer hafva blifvit för menskligheten hvad de blifvit. Genom anställd votering, 38 röster mot 24, bifölls pensionsbeloppet. I 73:dje punkten föreslår utskottet en pension af 300 rdr Rh professor Dieterich3s enka. Grefve Mörner yrkade afslag, då pension åt enkan vore en sak som rörde tyska församlingen ensam. Pensionen afslogs. Öfriga punkter godkändes ätan diskussion. Derefter föredrogs riddarhusutskottets betänkande i anledning af återremiss å det af utskottet afgifna förslag till ny riddarhusordning. Förslaget blef nu godkändt. I betänkandet yttrar utskottet rörande förslaget att adelsman, som är i rikets tjenst anställd, skulle ega rätt till tjenstledighet för att kunna bivista adelsmöte : Då det torde vara af vigt att så fort som möjligt få en ny riddarhusordning uppgjord och af Kongl. Maj:t fastställd samt ger om bibehållande af rättigheten för hufvudman att vid adelsmötena för sig ställa fullmäktig, utväg förefinnes att vid tillfällen, då icke någon medlem af en ätt kan sig vid ett adelsmöte infinna, ändock få ätten representerad, har utskottet, som dessutom trott det icke böra ifrågasättas, att tjenstledighet skulle förvägras de medlemmar af ridderskapet och adeln, som deraf må blifva i behof för att kunna adelsmötena bivista, ansett sig sakna skälig anledning att uti det förslag till riddarhusordning, som härmed afgifves, intaga något stadgande uti förevarande afseende. Skulle ridderskapet och adeln likväl anse något sådant vara eller kunna blifva af behofvet påkalladt, torde det vara lämpligare att ridderskapet och adeln härmed till Kongl. Maj:t ingår med en särskild hemställan, då den erforderliga stadfästelsen af riddarhusordningen icke blifver beroende af de åsigter, som i afseende å omförmälda fråga kunna göra sig gällande hos den lagstiftande makten. Statsutskottets utlåtande n:r 75, om förändrad inredning och påbyggnad af rikets ständers hus och dermed sammanhängande frågor återremitterades. Hr Edelsvärd kunde icke gilla den ifråga-. satta påbyggnaden, hvilken dels vore öfverflödig, dels skulle medtaga mycken tid och kostnad, dels äfven svårligen torde kunna af K. M:t fastställas, då den ur estetisk synpunkt vore förkastlig. Den skulle nemligen, om den kowame till stånd, gifval rikets ständers hus en sådan höjd, att det komme att dominera riddarholmskyrkan. Grefve E. Sparre gillade dessa anmärkningar och ville, i händelse af återremiss, äfven fästa utskottets uppmärksamhet på olämpligheten af gaslysning i kam : rarnes och utskottens sessionsrum. Att de mångal: gaslägorna vore en plåga, det erfore nog adeln il; hvarje aftonplenum, och skall gaslysning bibehål-1 : las äfven under den nya representationen, då aftonplena, efter all sannolikhet, komma att blifva vida talrikare än nu, då komma vi, mina herrar, att jemmerligen förgås. — Frih. Klinckowström yrkade antagandet af utskottets förslag; påbyggnaden vore behöflig, och olägenheterna af gaslysningen kunde häfvas genom en ändamålsenlig ventilation. Talaren ansåg det ständerna värdigt att söka bereda så mycken beqvämlighet och trefnad som möjligt åt sina efterträdare, bland hvilka han dock icke, i likhet med hvad grefve Sparre hoppades för sin räkning, förväntade sig att blifva en medlem. Grefve Mörner önskade äfven återremiss och ansåg, att man kunde lägga delokaler, för hvilka påbyggnnden vore afsedd, i de tilltänkta restaurationsrummen. Statsutskottets utlåtande n:r 77, afstyrkande: K. M:ts skrifvelse rörande upplåtande åt Stockholms stad af vissa tomtdelar å Riddarholmen, blef äfven godkändt. Statsutskottets memorial n:r 76, angående utvidgande af det inom rikets ständers hus inrättade arkiv och och bibliotek samt anvisande af dertill erforderliga medel, bifölls i 2:a och 6:te punkterna, men återremitterades i de öfriga. Sammansatta ekonomioch bevillningsutskottets betänkande n:r 2, tillstyrkande en skrifvelse till K. M. i anledning af väckt motion om åt särder i afseende på tillämpningen af vissa stad