i ; Å Å Å d STOCEHOLM den 7 Maj. Den, som med vppmärksamhet följde fredagens gemensamma öfverläggning i beväringsfrågan, insåg ganska väl, att det föreliggande förslagets upphofsmän och anhängare, ehuruväl de funno sig förpligtade att försvara detsamma, icke längre väntade och hoppades på dess antagande af ständerna. Gretve Eric Sparres yttrande, att ständerna nu sannolikt icke skulle uttala vare sig ett bestämdt jakande eller ett bestämdt nekande, antydde tydligt nog, att det högsta man ansåg sig kunna vinna, var ett afböjande i en form, något mildare än ett rent och enkelt afslag. Då ärendet i dag till behandling förekom i de tre stånd, som ännu icke hade derom beslutit, framställdes också i alla tre stånden ett förslag till svar på den kongl. propositionen, hvilket ganska riktigt hvarken jakar eller nekar, utan genom hvilket ständerna helt enkelt skjuta ärendet ifrån sig. Detta förslag, alldeles lika formuleradt, har framburits på riddarhuset af grefve af Ugglas, i presteståndet af professor Ribbing och i borgareståndet af vice talmannen hr Muren. Ehuru en och annan röst höjts, som gillar utskottets förslag, synes det påtagligt, att frågan mnumera endast vänder sig derom, huruvida detsamma skall blifva, i öfverensstämmelse med bondeståndets beslut, rent ut afslaget, ell r om den nämnda mildare formen för afböjandet skall väljas. Endast i borgareståndet kom man på f. om. till beslut i ämnet, hvilket utföll så, att det Murenska förslaget, modifieradt i öfverensstämmelse med ett yrkande af hr Gahn, hvarigenom likväl bestämdt uttryc kes, att ständerna icke godkäna K. M:ts proposition, af ståndet antogs. Det lyder i denna modifierade form: Då de uti K. M:ts nådiga proposition ?föreslagna förändrade grunder för beväringsinrättniogen och för bildande af en ?landstorm ännu inom landet äro föga kända; då derjemte de icke väl torde kunna pröfvas och bedömas, förrän förslag till armens och beväringens organisation i helhet och sammanhang blifvit framstäldt; då slutligen med skäl kan ifrågasättas, om den afgående representationen bör, genom sitt yttrande i en fråga af så genomgripande art som denna, i mer eller mindre mån biada en blifvande riksdags beslut, anse rikets ständer sig icke böra godkänna K. M:ts nu afgifna nådiga proPposition, men få i underdånighet anhålla, att K. M:t behagade till en kommande riksdags pröfning i sin helhet framlägga ?denna fråga.? Detta förslag antogs med 32 röster mot 24, hvilka sistnämnda afgåfvos för enkelt afslag. Förstärkta statsutskottets sammansättning är nu fullständigt känd sedan i lördags afton resultatet af adelns val blef kungjordt. Såsom det var att förutse, har frågan om den vermländska jernvägens sträckning varit hufvudsakligen bestämmande vid valet i alla stånden och är deras resultat med hänseende till denna fråga, att ständernas bifall till Carlstadslinien nu kan betraktas såsom gifvet. Denna linies anhängare segrade på riddarhuset med omkring 40 rösters öfvervigt. I presteståndet hade redan vid ären-. dets första behandling Carlstadslinien en betydande majoritet och att valen i detta stånd skulle utfalla till förmån för densamma visste . man på förhand, hvaremot utgången i borgareståndet var tvifvelaktig, då beslutet om Noramslinien der fattades med knapp -majoritet och bemödandena att förmå några ledamöter att ?gå öfver? varit mycket ifriga samt ledda af den i dylika värf mycket förfarne vice talmannen. Utgången visade, att I de nämnda bemödandena krönts med framgång, ty bland på den segrande listan i borgareståudet Jära finnas åtminstone sexton afgjorda anhängare af Carlstadslinien. Bondeståndet, som vid ärendets förra behandliog beslöt uppskof med bestämmandet af hvilken linie, som borde väljas, troddes dock vara benägen för den norra, eller Norumlinien. Bland de ledamöter ståndet invalt i det förstärkta utskottet äro också de flesta för denna linie, men likväl lära . bland dem finnas några, man säger fyra, som äro för den södra. Majoriteten för denna sistnämnda lärer sålunda, såsom vi nämnde, vara säker och temligen betydlig. De adliga ledamöterna i förstärkta statsI utskottet äro: Grefve Piper, C. G. F., 317 röster; grefve I Spirre, E.; grefve Ruuth, fullmäktig frih. Cederström, C. E.; frih. Bonde, OC. J.; frih. ILeyonhufvud, A. E.; frih. Mörner, fullm. I grefve Mörner, C. G. D., 179 röster; frih. Leuhusen, F. 0.; frih. Adlercreutz, C. G.; frih. Braunerhjelm, F.; hr Walkendorff, . fullm. frih. Leijonhufvud, C. V.; hr Eke trä, fullm. hr Tersmeden, Nils; hr Peresvetoff Morath, fullm. grefve Piper, OC. E.; hr Klingstedt, fullm. h. exe. grefve Sparre, G. A.; hr Wästfelt, F. F.; hr Steuch, M., 308 röster; hr von Bahr, R.; hr Silfverstolpe, D. L.; hr Clementeoff, fullm. grefve Levenhaupt, C. M. C.; hr Liljestråle, fullm. hr Björnstjerna, O.; hr Burenstam, fullm. grefve von Rosen, R. A.; hr af Kleen, J., med 180 röster hvardera. Suppleanter: hr von Plomgren, A. E.; grefve Liljenerantz, G. F.; frih. von Nolchen, fullm. grefve von Rosen, A. A. G.; hr Hammerberg, fullm. hr von Hofsten, C. A.; frih. Bildt, D. G.; grefve Lagerberg, C. 8. A.; hr Arnell, fullm. hr Gyllenram, H, W.; frih. Armfelt, M.; hr Trohe, C. A. Högsta röstantalet för suppleanterna var 179 röster. — ÖOrdenstecken. K. M:t har tillåtit premiarläitnanten vid flottan RR. GG von Heden