Aftonbladet – 5 maj 1866, sida 3

LVR Vy AEIIESSDS fp Or BLANDADE ÄMNEN. — Ett Måndags-år. Ar 1866 utmärker Sig derigenom att det börjar med en måndag och slutar på en måndag. Det har fem månader med fem måndagar, nemligen Januari, April, Juli, Oktober och December. Det har fem solförmörkelser, som alla inträffa på måndagar. — Barbados Times innehöll för kort tid sedan följande notis: Vi anhålla om läsarnes benägna öfverseende dermed att vi i dag icke meddela några underrättelser från Amerika och Europa. Orsaken dertill är en obehaglig snufva; som under de sista dagarne angtipit vårt nervsystem och synnerligast hufvudet — Också en pärskammare. Courrir de S:t Francisco berättar att en neger nyligen blef förd till fredsdomaren och anklagad för att hafva ryglat en kines. Negern fordrade emellertid att Bltva dömd af sina egna pärer, och då detta anspråk var befogadt, så utsändes genast en del rättsbetjenter som utan vidare omständigheter repo ett tillräckligt antal personer med mörkare udfärg och drogo dem till domstolen. På detta sätt bildades en jury, mot hvars sammansättning och giltighet den anklagade ej hade något att invända. Han anförde de skäl han haft för kinesens pryglande, och han blef frikänd. ; — En dyr örfil. Den Haytianske generalen La Motte, som blef fängslad kort efter utbrottet af upproret på Jamaika, såsom misstänkt föratt ha velat understödja rebellerna genom att låta föra krut och vapen till en hamn på ön, men som sedan blef frigifven på grund af bristande bevisning, har genom den till Kingstone afsända kungliga undersökningskommissionen tillställt engelska regeringen en ersättningsräkning slutande sig på den anspråkslösa summan af 20,324 10 sh. för den skam och skada han lidit. I denna summa upptagas 10.000 fören örfil, som det heter i ett a Lord John Russel et an Ministre Edward Cardwell adresseradt anförandepour un suffet appliqu an gåntral de division Joseph la Mothe, Senateur Haytien?. Ifrågavarande örfil, som ,Feneralen uppskattar så högt, är tilldelad honom af en engelsk — matros. — Den grekiska journalistiken. I Grekland, hvarest 1832 utkommo inalies 5 tidningar, utgifvas nu 54 dagblad och tidskrifter, af vilka 2 utkomma i Athen; en af journalerna skrifves på franska språket, en är till hälften fransk och till hälften grekisk, de öfriga uteslutande grekiska. Fyra af veckoskrifterna äro af bellettristiskt innehåll, och två af tidskrifterna behandla medicinska frågor: vidare är der en militärisk, en juridisk, en teologisk, en filosofisk och en arkeologisk tidskrift. I Athen finnas för närvarande icke mindre än 32 boktryckerier; deremot har Grekland ännu icke något pappersbruk. — Dr Wheidells lärdom. Man berättar en nätt historia på kapitlet om denne nyligen aflidne engelske lärdes umiversalitet. En vän till Wheidell, som plågades af att finna doktorn sig öfverlägsen i alta de ämnen, om hvilka han samtalade med honom, beslöt att frundligt studera nåot ämne, som vore helt och hållet främmande för je forskningar, åt hvilka doktorn vanligen öfverlemnade äg Vännen, som vi kalla hr Brown, genombläddrade då en encyklopedi, der han slutligen stötte på en artikel om schackspelet, 1. ken beskrefs sättet, hvarpå det spelas i Kina. Det var detta som han behöfde. Brown lär sig artikeln utantill och börjar vid första tillfälle framföra den. Doktorn motsade honom och vederlade några af hans anmärkningar. — Men, sade Brown, jag försäkrar er att detta bekräftas genom encyklopedien. — Jag vet det nog?, svarade doktor lugnt, och det var äfven min åsigt då jag skref artikeln som ni syftar på; men jag har skäl att tro att jag då irrade mig. — I Wiesbaden har Schillers byst blifvit uppställd, men sålunda, att skalden icke vänder sitt ansigte mot teatern, utan mot — spelbankens lokal. Detta har gifvit anledning till åtskilliga försmädliga anmärkningar, bland hvilka en lyder derpå, att man icke bör förundra sig öfver denna uppställning, då Schillers första arbete ju var — Röfvarbandet.