ska armens mobilisering. ; ÖSTERRIKE. I Venetianska tidningar meddela några inI tressanta upplysningar rörande tillkomsten Jaf det telegram som omtalade infallet af friskaror vid Rovigo. Den falska uppgiften härom blef verkligen från Wien befordrad öfver hela riket; hela Venetien erhöll den från Wien, och förvaltningen lät sprida den genom alla tidningar, ehuru den nödvändigt I måste veta att den var ogrundad, och iakt(og till allmän förvåning fullständig tystnad och framkallade den största förvåning, emeJdan man icke kunde fatta meningen dermed, under det andra menade att något ändock måste ligga derunder, eftersom regeringen i stället att återkalla underrättelsen, spridde den vidare. Man kunde nästan tro, att meningen varit att framkalla resningar, för att sedan bemäktiga sig de ledande personerea dervid och göra aem orckadliga. ITALIEN. Italienska departementets deputeradekammare her enhälligt uppdragit åt ministere . att vag nödiga finsnsiella åtgärder för att sätta landet i försvarstillstånd samt utan I diskussion med 253 röster mot 1 antagit en regeripgsproposition, att konungen må genom enkel förordning på extra sätt anskaffa nödig krigekassa, under bibehållande af det vanliga skattesystemet, Vidare heter det att ministrarne ansett ögonblickets vigt kräfva, att de ställde sina portföljer till ministerpresidentens förfogande samt att baron Ricasoli afslagit anbudet att bilda ett nytt kabinett. General Lamarmora har tillställt Iialiens sändebud i utlandet följande cirkulär: Regeringens och parlamentets verksamhet har på sista tiden framförallt varit riktad på ett mål: finansväsendets reorganisation. Hären stod på fredsfot, och den vanliga utskrifningen af rekryter hade till och med blifvit uppskjuten. Då allvarsamma förvecklingar mellan Preussen och Österrike började yppa sig, ansåg sig regeringen, ehuru den icke tillslöt ögonen för betydelsen af de möjliga eventualiteterna, icke böra leda landet bört från den inre konsolideringens verk samt inskränkte sig till de åtgärder, som klokheten päbjöd. Hon lät derföre den förut uppskjutna rekrytutskrifningen gå sin vanliga gång. Det är veterligt för alla; att någon koncentration: af trupper icke egt rum; reservea och det permitterade manskapet ha icke blifyit kallade till fanorna. Det största lugn har herrskat hos folket, och något inledande steg har icke blifvit taget, likalitet eom nägot slags förberedelse blifvit gjorå till ett aa avogrepp på angränsande territorium. dedan Italien, der fnamn öfverallt väntade den afväpning, hvarom Preussen och Österrike synes ba kommit öfverens, befann sig i denna lugna och tillbakadragna ställning, såg det sig plötsligt gjordt till föremål för direkta österrikiska hotelser. Tvärtemot de klaraste fakta påstod kabinetiet i Wien, ) att Italien hade företagit truppkoncentrationer och inkallat sin reserv, samt sökte derjemte motivera sina rustniogar. Österrike inskränkte gig icke blott till att draga Itslien in med i sina egna förvecklingar med Preussen, utan fördubblade sina militära förberedelser och gaf dem i Venetien en mot oss öppet fiendtlig karakter. Sedan den 22 April har inkallandet af alla reservklasser försiggått med den yttersta brådska och från militärgränsen sändas trupper till Italien. Det är isynnerhet i Venetien som Österrike med utomordentlig hast vidtager krigiska åtgärder, och för ögonblicket är man sysselsatt med sådana mått och steg, zom vanligen vidtagas först då när fiendtligheterna blifvit öppnade. Så t. ex. har godstransporten upphört på de venetianska jernbanorna, och regeringen har förbehållit sig banornas begagnande till transport af trupper och krigsmateriel. Det har under sådana förhållanden blifvit en bjudande nödvändighet att sörja för landets säkerhet, och stridsmakten till lands och vatten, som hittills hållits på fredsfot, måste derföre skyndsamt uppbringas till sin fulla styrka. I det re geringen sålunda vidtager de nödiga militära åtgärderna till landets försvar, gör hon ingenting annat än hvad den genom Österrike framkallade situationen ålägger henne såsom oafvislig pligt.? DONAUFURSTENDÖMENA. Officiella tidningen i Bucharest innehåller ett meddelande från inrikesministern, hvari det pästås höjdt öfver hvarje tvifvel at prinsen af Hohenzollern antager valet, och lika otvifvelaktigt att han kommer att erkännas af garantimakterna. Vistandet i Bucharest börjar bli obehagligt för något hvar. Man fruktar dagligen utbrott af oroligheter, ehuru folket nyss valt en furste som man hoppas skall föra landet till kultur och civilisation. Man tror allmänt att prinsen icke vill antaga valet, och missnöje och nedslagenhet gripa derför omkring sig. Isynnerhet börjar militären bli illa tillfreds med ställningen inom landet, helst dess roll af gynnad kast tog alldeles slut med Kusas afgäng, och den nu, i stället att förut föraktfullt blicka ned på hvarje civil, nödgas lyda en helt och hållet civil regering och finna sig uli att nationalgardet bar lika rang... Armen är derför mycket hågad för en ny furste, som i den skulle ega sitt enda stöd. Motpartiet utgöres af invånarne i förstaden Tabatsch, bestående af garfvare, slagtare och vinskänkar, med ett ord den beslutsammaste och oförvägnaste delen af folket. Deras kandidat är Bratiano, deras lösen Sspektakel?, deras nöje jagt på judar, hvarmed de redan börjat i det de illa misshandlåt en stackars israelit, under den löjliga förevändningen att han midt på ljusa dagen velat tända eld på regeringsbyggnaden. Mellan dessa partier står ; den öfriga befolkningen samtnationalgardet med sina hemliga kandidater ur olika bojarfamiljer. Intetdera partiet har ännu uttalat sig, utan väntar attett annat skall börja. Militären är konsignerad i kasernerna, nationalgardet bevakar de offentliga platserna och municipalitetet patrullerar -på gatorna om nätterna. Mn Er Er mm LL KR