forderliga medel. Utskottet har jemväl afgifvit utlåtande anledning af K. M:ts till rikets ständer af låtna skrifvelse i fråga om upplåtelse til Stockholms stad af vissa tomtdelar å Rid: darholmen. Ridderskapet och Adeln. För den mängd betänkanden och utlåtanden. som under plena i går och i förgår handlades lemna vi här en redogörelse: PLENUM DEN 1 MAJ. Statsutskottets utlåtande n:r 67, afstyrkande väck. ta motioner om uppoffringar från statens sida föl åstadkommande af svensk jernvägsmateriel, god: kändes utan diskussion. Sammansatta lagoch ekonomiutskottets utlå: tande n:r 4, i tvenne punkter tillstyrkande skrif. velse till K. M:t i anledning af väckta motioner om förändradt röstberäkningssätt vid prestval, äfvensom vid tillsättande af folkskolelärare, orgelnist, klockare och annan kyrkobetjening. samt ekonomiutskottets bet. n:r 80, i en punkt till. styrkande, för öfrigt afstyrkande, väckta motioner angående. ändringar i k. förordnvingarne af den 21 Mars 1862, om kommunalstyrelse i stad och om landsting, samt n:r 81, afstyrkande väckt motion om nedsättning af det i gällande taxa för landtmäterigöromål fastställda arfvode, godkändes. Konstitutionsutskottets mem. n:r 13, med förslag till ändring i åtskilliga delar af tryckfrihetsförordningen för vinnande af större frihet att anlägga boktryckerier, föranledde någon diskussion. Frih. Leuhkusen och hr Ramsay ansågo, att utskottet här gått för långt; finge boktryckerier anläggas på landsbygden blefve det nästan omöjligt att kunna utöfva nödig kontroll öfver dem. Tryckfrihetsförordningen tarfvade nog förbättringar, men med sådana lappningar, som de nu föreslagna, vore ej det minsta bevändt. Yrkade förslagets förkastande. Vid framställd proposition förkastades också förslaget. Statsutskottets mem. n:r 68, med förslag till voteringspropositioner i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut, dels i fråga om anslag till komplettering af bristande materiel å redan anlagda stambanor, dels om anslag till fortsättande af nordvestra stambanan, dels om anvisande af medel till utvidgning af den beslutna bangården vid Klara sjö, godkändes, och samma utskotts mem. n:r 72, i anledning af återremiss af utlåtandet n:r 37, hvari bondeståndet underrättas att tre stånd bifallit motionen om befrielse för gästgifverihemmanet n:r 3 Veda från erläggande af rotevakansafgift, lades till handlingarne. Bankoutskottets mem. n:r 2, i hvilket utskottet hemställer, att, då två stånd stådnat mot två i fråga om föreslagen ändring i vissa delar af föreskrifterna angående bankens metalliska kassa, denna fråga måtte anses förfallen, ogillades, och blef mem. återremitteradt, på yrkande af frih. wv. Seluwerin, med föreläggande för utskottet att inkomma med voteringspropositioner. Samma utskotts memorialer, n:r 22, i hvilket utskottet anser, att frågan om medgifvande af kreditivrätt åt bolag med solidarisk ansvarighet förfallit genom två stånds beslut, samt n:r 23, afstyrkande väckt motion om inrättandet af s. k. sedelutgifvande provinsbanker, godkändes. Lagutskottets bet. n:r 34, dels afstyrkande två väckta motioner om förändrad lagstiftning angående förvaltningen af omyndiges egendom samt kontrollen å förmyndare, dels tillstyrkande att ständerna måtte för sin del besluta en författning angående tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom, afgjordes på det sätt, att de begge afstyrkta motionerna godkändes, men den föreslagna författningen, omfattande 9 SS, förkastades på yrkande af grefve E. Sparre och hr Olivecrona. Samma utskotts betänkanden n:r 35, afstyrkande väckt motion om ändring i lagen för åhörare vid rikets ständers sammanträden; n:r 36, afstyrkande väckt motion om antagande af en lag angående internationel eganderätt; n:r 39, afstyrkande väckt motion om förmånsrätt för kommunalutskylder; och n:r 48, afstyrkande väckt motion om upphörande af den genom Kongl. förordningen den 13 Sept. 1864 medgifna frihet i ränteaftal, biföllos utan diskussion. Samma utskotts remiss-memorialer n:r 42, i hvilket utskottet underrättar borgarståndet, att, genom tre stånds beslut, återremiss af motionen om förändrade bestämmelser i afseende på universiteternas disciplinära domsrätt öfver de studeraride ej. kunde föranleda till någon åtgärd; r 43 med samma hemställan till bondeståndet rörande väckt motion om inrättande af förlikningskomiteer, godkändes. PLENUM DEN 2 MAJ. Statsutskottets memorial n:r 69, med voteringspropositioner i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande reglerinen af utgifterna under rikssfatens andra, fjerde, femte och sjunde hufvudtitlar, föranledde någon diskussion. Vid utskottets förslag till proposition med anledning af ståndens beslut rörande omorganisationen af flottans befälspersonal på två vapen, upplyste h. exe. grefve Sparre, att man i talmanskonferensen ansett, det denna proosition ej vore rätt uppställd, och han yrkade kterremiss, på det utskottet måtte uppställa voteringspi opositionen i närmare öfverensstämmelse med. ståndens beslut. Grefve Posse och frih. Linjenerantz ansågo, att vid propositionen fullt Yfseende fästats vid de fattade besluten, och yrkade bitall. Genom anställd votering — 31 röster möt 27 — godkändes voteringspropositionen. Den derpå följande voteringspropositionen — rörande ståndens beslut med afseende på de förändrade lönestaterna för sjöförsvarets officersoch underofficers-personal — återremitterades på yrkande af grefvarne Posse och G. 4. Sparre. Samma utskotts memorialer n:r 70 och 71, med voteringspropositioner med anledning af ståndens