Aftonbladet – 3 maj 1866, sida 3

n afväpning, under vilkor att Preussen icke n anser såsom rustningar de åtgärder Öster å lrike kan nödgas vidtaga mot ltalien. I der n andra uppmanas enträget till ett skyndsami t afgörande ef frågan om hertigdömena, i det Österrike lofvar tillförsäkra Preussen en varaktig besittning af de fördelar som blif. j vit detsamma medgifna både före och genom sjelfva Gasteinfördraget. Om detta tillbud afslås, vill Österrike draga hela frågan inför förbundsdagen. En resande skildrar i bref från Venedig af den 20 April ställningen i Venetien sålunda: Det är omöjligt att komma öfver venetianska gränsen från Italien utan att märka att österrikiska regeringen ämnar behålla Venetien eå länge som möjligt. Det vore också synd att säga, att Österrike gör mycket för att försköna landet eller utveckla dess resurser. Österrikarne ha sina sablar slipade och sitt krut i beredskap, och de förJsumma ingenting i fråga om anläggande af Ibefästningar, men anse sig icke pligtige att Ipå annat sätt sörja för ett land som de så snart kunna bli tvungna att lemna. På italienska sidan om gränsen ser man vid hvarje steg spår af energi och verksamhet, men under österrikiska färgerna endast stillestånd och overksamhet. Den enda trafik, som spörjes, består af krigsammunition och lifsmedel åt soldaterna, och man kan lätt förstå att Österrike icke har en skillings öfverskott af sn besittning. De få tusen italienska rekryter, som hvarje år utskrifvas bland en motvillig befolkning, transporteras till de aflägsnaste garnisonsorter och gagna icke regeringen hälften så mycket som ett par värfvade schweizer-regementen skulle göra. Passagerartrafiken på jernbanorna är högst obetydlig, och på stationerna synas endast engelska resande och österrikiska officerare och tjenstemän. Sjelfva staden Venedig är fattig och utarmad. Österrikarne ha icke kunnat förstöra dess praktfulla palatser, kyrkor och konstverk, ehuru af de sednare är försvunnet allt som på något sätt kunnat stjälas eller säljas, men staden är tyst och stilla som en graf. DONAUFURSTENDÖMENA. Från Jassy skrilves ett furstevalet derstädes utfallit särdeles ömkligt. Staden räknar 86,000 invånare, af hvilka omkring 9000 ega valrätt. Som bekant framlades offentligen en bok, hvari de valberättigade borde inskrifva sina vota för Karl I, men endast 544 personer infunno sig. Af dessa voro endast 124 direkta valmän, eller så dana som deltaga i val af representanter, och 420 som hvarken ba ast egendom eller annan förmögenhet men äro rumäner öfver 25 år? och dessa ega rätt att vara med om en allmän viljeyttring af detsuveräna folket, och dit höra alla lägre tjenstemän, rättstjensre, poliskonstaplar m. fl. I dena andra boken för röster emöt? skref ingen enda, ty den som vågat det, skulle blifvit häktad såsom separatist och uppviglare?. På landsbygden deltog ingen enda jordegare i valet; endast några bönder infunno sig och skrefvo ?med hand på penna?, d. v. e. Pekräftade hvad tjenstewännen förklarade vara regeringens vilja. — Offren från oroligheterna den 15 April angifvas till 70 döde och 170 sårade; erkebiskopen, som ännu är sängliggande och strängt bevakad, har icke en ?skråma? utan ett djupt sticksär i sidan. NORD-AMERIKA. Man är: inom kammarens justitiekomite betänkt på uppsättande af ett nytt lagförslag om reorganisation af freedmensbureaun. Ru fFfPe HM en Denna bill skulle väl komma att i detaljerna skilja sig från den förra, men likväl i principen innebära kongressens rätt att inblanda sig i staternas inre lagstiftning, hvadan det kan antagas, att presidenten betraktar detia nya förslag såsom grundlagsvidrigt och förnyar sitt veto. Det kan sålunda lätt hända, att den verkställande maktens chef kommer att före sessionens slut mer än en gång begagna sin rätt att förhindra vissa lagstiftningsåtgärder. Denna rätt har för öfrigt ofta blifvit använd af hans företrädare: af Washington två gånger, af Madison sex gånger, af Monroe en gång, af Jackson nio, af Taylor fyra, af Polk tre och af Buchanan en gång. Deremot är det mycket ovanligt, att kongressen kunnat åstadkomma en tillräcklig majoritet för att omintetgöra presidentens veto. — Man har anmärkt, att i den proklamation, hvari presidenten Johnson förklarar kriget vara slutadt, hvarken Texas eller distriktet Columbia nämnas. Denna uraktlåtenhet har, hvad Texas beträffar, sin förklaring deruti, att oordning innu råder i vissa delar af denna stat och utt en armåkår är der förlagd för att uppätthålla förbundsmyndigheten. Hvad distriktet Columbia angår antaga flera tidninsar, att detta undantag gjorts med afseende vå Jeffersson Davis process, hvilken fortarande hör under krigsdomstolen. KINA. Den stora slagtning, hvari Taipings-upporet. enligt uppgift blifvit helt och hållet indertryckt, egde rum den 8 och 9 Febr. i rordöstra delen af provinsen Kwantung, 0,000 rebeller blefvo nedhuggna och omring 30,000 tillfångatagna. kejserliga geieralen Pao-Tschao har med en del af sina rupper afgått till den hårdt ansatta staden lankao vid Yangtsekiang, i förhoppning att ifven kunoa göra slut på Nienfei-upproret. Återstoden af den segerrika armen hemförofvas och civilmyndigheterna ba den svåra ippgiften alt draga försorg om fångarne, ch de uppfylla denna pligt genom att låta lem gå hvart de behaga. JAPAN. Japanska regeringen har anvisat europeeria i Nangasaki en vidsträckt terräng för nläggande af dockor, varumagasiner och n handelsbörs. Dessa medgifvanden ha blifit utverkade af de europeiska konsulerna ch lära komma att efterföljas af dylika i liogo. Den utlänska handeln kommer såedes för framtiden att få fast fot i Yokujama, Nangasaki och Hiogo, Japans tre törsta handelsstäder. 4 4 MON DV AOC ERA vf FM HH Ar DN MM on AM ov j TA RA Rn OR mh o mmm så a d d h