Aftonbladet – 28 april 1866, sida 2

Jag är också ond och ledsen, sade lady Harriet, ty jag ville komma mycket tidi gare. Jag är så ond och vid så dåligt lynne att jag helst skulle vilja göra som ni, fara hem och gå till sängs, Hon sade detta så muntert och vänligt, att mrs Goodenoughs missnöje upplöste sig i ett småleende och hennes dåliga lynne i en artighet. Jag kan ej tro att fröken någonsin kan vara ond eller vid dåligt lynne, med det der söta, vackra ansigtet! Jag är en gammal gumma, så fäöken får ej taga illa upp att hg säger så.4 ady Harriet steg upp och neg för den gamla, samt räckte henne ånyo handen; i det hon sade: Jag vill ieke uppehålla er längre, men jag skall i utbyte för era vänliga ord, lofva er en sak: om jag en gång blir hertiginna, skall jag komma till er och visa mig i all min herrlighet och mina diamanter. Godnatt, min fru !? PJag visste att det kulle så gå! fortfor hon, återtagande sin plats. Och det alldöles nyss parlamentsvalen, till! ?Åh, ni skall icke rätta er efter hvad gamla mrs Gondenough säger, söta lady Harriet?, sade mrs Gibson. Hon knotar beständigt. Jag är viss på att ingen annan klagar öfver att ni kommer så sent ni vill !? Hvad säger ni derom, Molly?? sade Jady Harriet, hastigt seende Molly i ögonen. ?Tror ni ej att vi förlorat något af vår popularitet — hvarmed menas röster till det förestående valet — genom att komma så här sent? Seså, svara mig uppriktigt. Ni brukade förr vara en märkvärdigt sanningsälskande liten flicka.? . Jag förstår mig ej på popularitet och parlamentsval?, svarade Molly; litet ogerna;