Aftonbladet – 26 april 1866, sida 2

Allmänna Barnbördshuset: antalet vårdade Ivinnor den 21 April 23. Helsotillståndet godt. Provisoriska Barnbördshuset: antalet vårdade qvinnor den 21 April 12. Helsotillståndet tillfredsställande. . FD jakomiss-sjukhuset.: sjukantalet den 21 April 31. inkomna under veckan: fall af reumatism. Stockholms hospital för sinnessjuke: sjukantalet fen 21 April 179, hvaraf 85 mankön och 94 qvinön. Stockholms stads och läns kurhus: sjukantalet den 21 April 116; hvaraf 99 från staden, 17 från länet. Inkomne sjukdomsfall 16. Provisoriska kurhuset: sjukantalet den 2 April 15; inkomne sjukdomsfall 3. 3:o Bland de fettiga (enligt fattigläkarnes veckorapporter): katarrer, diarrer, lunginflammationer, smittkoppor, frossor, enkla gastriska febrar, ögoninflammationer, reumatismer, hjerninflammationer, maginflammationer, ros, skarlakansfebrar, och gulsot. 4:0 I fängelserna: Stadens: ros och fyllerigalenskap. Norra korrektionsinrättningen : katarrer, fall af lunginflammation, enkeb gastrisk feber och ros. etteeteen — Konskriptionsfrågan. Under rubrik ?En röst från de Westerbottniska fjellen? meddelar tidningen Aros en korrespondensartikel rörande konskriptiorssystemets införande i Sverge. Det heter i denna artikel bland annat: Denna fråga är för vårt fädernesland af en betydelsefull och ingripande vigt; den berör och anslår en sträng, som betonas då det gäller att undersöka huruvida svenska nationen skall fortfarande förblifva ett fritt och sjelfständigt folk. Det är väl sannt att man under forntiden i Sverge icke varit alldeles obekant och främmande för konskriptionssystemet; men det icke med någon tillfredsställelse som en patriotiskt sinnad kan tänka derpå. Man har bittra minnen från de tider, då konskriptionen under form af ?tremännings? och fem-männings? soldater samt landtvärn förorsakade så mycket allmänt lidande och framkallade så många enskilda olyckor, så att under tidernas längd och omvexlingar icke kan falla i glömskan, hvartill ett sådant system fört och hvartill, i händelse af ett ytterligare upplifvande deraf, det alltid måste leda. Det vid riksdagen väckta och framställda förslaget om könskriptionssystemets införande måste ovilkorligen hos nationen väcka misshag och besynnerliga tankar, emedan det i grunden är ofosterländskt. Att förslaget kunnat hafva sin upprinnelse från regeringen, har så mycket mera väckt förvåning, som densamma utmärkt sig för liberala tendenser, hvarför hyllning af nationen uppburits. Afvikande från de vanliga grundsatserna och fråntwädande de af folket godkända liberala tendenserna, synes det som regeringen förglömt, att svenska folket ur djupet af sitt hjerta alltid hatat den nödtvungna soldattjensten och föraktat alla legoknektar ; och det är dertöre naturligt, att det icke kan anses såsom sympatiserande med tänkesättet hos ett sjelfständigt tolk, att för det framlägga förslag till ett utskrifningsfystem, alldeles likt med det som förut förmörkat så måga blad i vår historia, och derföre från djur pet af folkets hjertan framkallat många förbannelser. Betecknande är att tidningarne tillfört oss den underrättelsen, att flere af de s. k. ledarne inom de folkvalda stånden, efter begärd permission aflägsnat sig från riksdagen och begifvit sig till sina hem just i den tidpunkt, då den vigtiga konskriptionsfrågan närmar sig sitt slutliga afgö: rande och förvänande är att det omtalas en verklig likgiltighet hos flera framstående ledamöter, hvilka hittills varit ansedda såsom liberala, men nu offentligen beskyllas för att i tysthet arbeta för utlottningssystemets framgång. Detta låter visserligen fabulöst och gränsar till otrolighet; men mahända att påtryckningarne från högre ort kunnat utöfva en så kraftig verkan. Skulle det verkligen vara händelsen samt såsom möjligt antagas att ett så demöraliserande och korrumpe: rande inflytande deraf följt; så blifver det af så mycket större vigt, att hädanefter med uppmärksamhet följa utvecklingen af denna fråga och lära känna de dervid handlande personerna.