Men af den tid, som åtgår innan en afskrapad bank ånyo kan bli tjenlig för fångst, tyckes det att flera år måste åtgå innan en korallstam kan hinna till några få tums höjd. Vår förf. har dock ej kunnat få denna fråga någorlunda upplyst af de förbehållsamma korallfiskrarne, hvilka väl dessutom ej sjelfva lära känna mycket om detta förhållande, som är ytterst svårt att undersöka, då korallen växer på så stort djup, att enskilda klippor svårligen kunna igenkännas genom fångapparaten och alldeles icke kunna betraktas. Utom det som redan blifvit anfördt om korall-. fångsten, torde här få tilläggas, att detta arbete: är så mödosamt och förtjensten för arbetarne så ringa samt kosten dervid så mager, att arbetsfolk dertill blott kan fås från Italien eller Spanien. Fransmännen förakta det, emedan de alltid finna lättare och bättre förtjenst hemma, och det är ett vanligt ordspråk, att ?man måste ha stulit eller mördat för att bli korallfiskare. — Emellertid uppskattas den årliga korallfångsten till några millioner francs. Den bästa fångsten sker vid östra delen af Algieriet, utanför trakten af La Calle och Bonas, hvarest korallerna i allmänhet äro vackrast, samt vid kusten af Tunis. I sednare tider har man åter upptagit de redan förr gjorda försöken att insamla koraller genom dykare, som nedstiga i diverse sorter dykareapparater, och dessa försök hafva lyckats temligen bra på de minsta djupen, der korallen växer (såsom vid blott 30 å 40 fot); men redan vid detta djup har det flera gånger händt, att dykare. som varit nere, blifvit illamående en eller annan timma efter uppkomsten och hastigt dött, ehuru de ej kände något ondt straxt efter uppstigandet. På de större djupen, hvarest korallen vanligen växer, torde dessa försök svårligen kunna företagas. Den inhemska zoologiska litteraturen för året är ganska rikhaltig. ed afräkning af några helt små uppsatser, kunna följande större arbeten här anföras: Malmgrens beskrifning af högnordiska annulater (Vet.akad:s Öfvers. 1865, 51 och 181), utgörande en fortsättning af den naturalhistoria för Spetsbergen, hvaraf han redan i samma tidskrift infört: den Phanerogama floran, däggdjuren, fåglarne och fiskarne. Löwenhjelm, uppräkning af fåglarne i en del Iec5). Ike, Vet.akad:s Öfvers. 1864, 377 (publ. 5). Ljungman, Skand:s ophiarider, Vet.akad:s Öfvers. 1864, 309 (publ. 1865). Smitt, Hafsbryozoernas utveckling m. m., Vet.akad:s Öfvers. 1865, p. 5. Densamme, Kritisk förteckning öfver Skand:s hafsbryozoer, ibid. p. 115. Kinberg, Annulata nova (från alla verldstrakter) Vet.akad:s Öfvers. 1865, 167 och 239, utgörande forts. från förra årg. .. Wallengren, Nya venka neuroptera, Vet.ak:s Öfvers. 1865, 143. Stål, Homoptera nova vel minus cognita, Vet.ik:s Öfvers. 1865, 145. Dens., Chrysomelides de YAmerique, slutet, i Acta Upsaliensia 1865. Dens., Hemiptera Africana, Tom. 1. Ett särskildt arbete, tryckt 1864, publ. 1865. Thomson, Skandin:s Coleoptera, Tom. 7, äfven tt särskildt arbete.