Angående ordnandet af bergsundervisningen icom Everge. Med avledning af en artikeluti gårdagens Dagligt AHehanda, Några apmärknivgar vid förslaget att flytta Falu bergsskola till hufvudstaden samt förena den med Tekneclogiska institutet?, anhåller undertecknad om införandet i Aftonbladet af följande. Då undertecknad uti en. artikel i Aftonbladet för den 13 April förordat bergsskolans flyttning till hufvudstaden, sem: att de ordinarie eleverna vid inträdet skola ega förberedande kuvskaper till sådan utsträckning, att undervisningen vid bergsskolan får uteslutande vända s:g et till bergshandieringen hörande ämnen, så torde jag äfven få taga åt mig nägra yttranden i den owmnämnda artikeln, som är undertecknad af en Vän af bergshandteringen? . Uti den nämncee artikeln yttras: Väl lemnar institutet en lämplig förberedelse för elevern af den högre ordningen (nuvarande ordinarie eleverna), men alldeles icke för dem sf den lägre (extra ordivarie elever). Ju allmännare man bland yrkete egentliga tdkare (bruksidkare och förvaltare) kan tå spridd kännedomen i yrkets bedrifvande, dess bättre, och detta sker genom lättad: tillträde till läroverket, icke genom försvåradt, som ovilkorligen skulle ske genom föreningen med Teknologiska institutet.? Dettayttrande står i!la tillstmmens med de åsigter Dagl. Alleh. förr framlagt uti en. ledande artikel för den 26 Februari. Der. säges: Om nuvarande bergsskola med skäl. ger ånledvirg till klagan, få är det just ——— tillika med det att persocer med inga eller alltför ringa förstudier fått upptaga bergsskolans tid. Sedan nu så många tekni-ka skolor ej mi dre än Teknologiska institutet kunna !emna alla nödiga förstudier, tyckes ej vara för mycket att tillämpningsskolan förskonas för dylik sysselsättning.? Ej nog dermed, uti nämnde artikel talas till och med om att allmänna förklaringar af rostning, tackjernssmältning och förskningm. Mm. ekola äfven vara ivhändigade före inträdet i bi rgsskolan. På ett annat ställe (för des 28 Febr.) ordas ytterligare om, ett vid den uti artikeln omnämnda. anordvipgen af en elt-årig kurs. ell undervisning i förstudier och allmänna veteuskapliga teorier naturligtvis måste bortfalla från denna praktiska anstalt, och nämnda ämnen fördenskull vara af eleverna i förväg iuhemtade?. — — — För min del hyllar jag äfven dessa åsigter, vaturligen med undenteg af att teorien för teekjerassmäliningign. m. äfven skall vara inbemtad förut, hvilke ovilkorligen måste höra till bergsundervispingen, och för hvats inhemtande derjemte j finnes någon andan undervisningsanstalt än bergsskolan — och kan derföre ej biträda den förändrade rfening, seem nu meddelas uti Dag Aleh:s sista artikel. Skälen för att bestämda förstudier äro behöfliga, ä0 i öfrigt framlagda uti min förr omnämnda uppsats för den 13 8:s och till hvilken: jag derföre vu tager mig friheten att hänvisa: Om nu derjemte, såsom naturligen måste: blifva fallet; beloppet af dessa förkunskaper bestämdt fixeras, bvad kan då institutet göra till attt r-vära inträdet vid bergsskolan? Kan det derjemte blifva något hinder för att inhemta de nödiga törkunskaperna hvar som helst, blott de verkligen äro inhöndigade? Hvad beträffar de-s. k. extra eleverna, så kunde deras undervisning komma att för.