Aftonbladet – 18 april 1866, sida 3

repressalier. Ridderskapet och Adeln, (Kl. 10 f. m.) Fortsattes föredragningen af statsutskottets ut-. låtande n:r 60, angående utgifterna under sjette hufvudtiteln. I 60:de punkten tillstyrker utskottet, med afslag å K. M:ts proposition rörande förflyttning till Stockholm af Falu bergsskola, en und. skrifvelse till K. M:t med begäran om utredning huru undervisningsväsendet i bergshandteringen bör för framtiden ordnas, hvilka kostnader må dermed vara förenade, hvilken bergverksort må för läroverket befinnas lämpligast, äfvensom att derom till riksdagen aflåta nåd. proposition. För afslag å utskottets hemställan och bifall till K. M:ts proposition yttrade sig: hr Nordenfalk, frih. v. Schulzenheim, statsrådet Lagerstråle, frih. C. J. O. Alströmer, hr Montgomery-Cederhjelm och hr af Wirsen. För utskottets ofvannämnda hemställan: hr Åkerman, hr Bohnstedt, hr Huss, grefve A. Posse, hr von Ehrenheim, hr Olivecrona, frih. Klinckowström. De förstnämnde talarne framhöll vigten af att undervisningen i bergsbruket blefve på en gång både praktiskt och teoretiskt bedrifven och detta kunde ske genom att skolan förflyttades till hufvudstaden och förenades med teknologiska institutet. Brukssocieteten, sade man, hade verkligen skäl att nu fordra någon uppoffring från statens sida till höjandet af bergsbruket och bergsvetenskapen; all annan undervisning hade fått understöd, blott den i bergshandteringen icke. Med att ytterligare förhala denna fråga gjorde man bergverksindustrien blott en otjenst. De sednare talarne antörde, att Falun just förenade alla de egenskaper man af en bergsskola kunde begära, att ett uppskof ssulle mycket gagna sjelfva saken, som blott kunde vinna på att de många förslagen till omorganisation blefve närmare pröfvad och sammanjemkade till ett, att man ej. borde rusa åstad och besluta något som man sedan finge ångra samt att den nya representationen borde taga frågan om hand, Genom votering, med 83 röster mot 56, antogs EK. M:ts proposition om anslag af 106,000 rdr för den ifrågavarande flyttningen. I 64:de punkten tillstyrker utskottet en K. M:ts proposition, om anslag till staden Carlstad af 112,000 rår utan återbetalningsskyldighet, på det sätt, att 50,000 rdr skulle anvisas utan äåterbetalningsskyldighet och 50,000 rdr såsom lån på förmånliga vilkor. Frih. R. Cederström vädjade till ridderskapets och adelns goda hjerta, påminte om den förfärliga olycka som träffat Corlstad samt anhöll att ståndet ville bifalla åtminstone 100,000 rdrs anslag utan återbetalningsskyldighet. Statsrådet Lagerstråle och hv Rosensvärd mde. Grefve A. Posse försvarade utskottets g. Vid anställd votering blef utskottets för-i 7 godkändt med 34 röster mot 26. öredragningen afbröts med denna punkt kl. 3 och fortsättes kl. 6 i afton. Presteståndet. (KL, 10 f. m) Ekonomiutskottets betänkande n:r 76, med förslag att hos K. M:t begära utredning af möjligheten för en reglering af klockares: och orgelnisters löneinkomster, föranledde en hel timmas diskussion, hvarunder prosten Westin, dr Falk, biskop Flensburg, prosten Palmlund, domprosten Sonden, hofpredikanten Wahrenberg, doktorerna Almqvist och Moberger yrkade afslag på utskottets framställning, emedan saken hvarken vore nödig eller nyttig och inom församlingarne kunde väcka allvarsamt missnöje, såsom händelsen redan varit med anledning af prestlöneregleringen, emedan utskottet ej kunnat uppge huru regleringen skulle verkställas och emedan ecklesiastikexpeditionen skulle få för mycket att göra. Kyrkoherdarne Ekelundh och Simonsson, Ar Ternström, kyrkoherden Otterström och dr Säve talade deremot för bifall. Betänkandet afslogs genom votering med 24 röster mot 18, mot hvilket beslut dr Säve reserverade sig. Samma utskotts betänkande n:r 77, afstyrkande motion om ändring i förordningen om ordnande af presterskapets inkomster, bifölls; hvaremot det i memorialet n:r 78 framställda förslag till voteringspropositioner angående utländningars rätt att här idka handel och handtverk, genom votcering med 21 röster mot 20 förkastades, och beslöts att ur japropositionen skulle utgå hvad som rörde Danmark. Statsutskottets utlåtande n:r 64, afstyrkande efterskänkande af kronans rätt till ett danaarf, bifölls utan diskussion. Ekonomiutskottets betänkande n:r 79, afstyrkande motion om beredande af emeritilöner åt ålderstigna eller sjukliga prester, gaf deremot anledning till en ganska vidlyftig diskussion. Professor Ribbing uppdrog en liflig skildring af allt det obehag för bade själasörjaren och församlingen, som blir enföljd deraf att en orkeslös eller sjuklig prestman under nuvarande förhållanden nödgas bibehålla sitt embete så länge han, såsom orden föllo, ?kan tugga mjölgrötv, och slutade med att instämma i grefve Björnstjernas reservation, som föreslår att till K. M:t ötverlemna omsorgen att finna utväg och medel för beredande af pension åt prester, som af ålder eller sjukdom blifvit urståndsatta att sköta sin tjenst. På samma sida rangerade sig d:r Säve, domprosten Sonden, och prosten Westin. Biskop Beckman erkände tacksamt liksom de fleste talarne det välvilliga syftet i motionärer.s förslag, men kunde likväl icke fullt instämma hvarken med utskottet, motionären eller reservanten, utan föreslog att anbålla, det K. M:t ville låta genom sakkunnige personer utreda på hvad sätt och på hvilka grunder tillfälle till erhållande af pension må kunna beredas prester, som genom sjuklighet eller ålder blifvit urståndsatte att förrätta sin tjenst. Med honom förenade sig hofpredikanten Rosenius äfvensom de som omfattat motionärens förslag). För b:fall till afstyrkandet talade deremot kyrkoherden Heurlin vidt och bredt, samt i en ton som icke fann genklang hos någon af de talare, som för öfrigt kommo till samma slutliga resultat som han, nemligen d:r Sandberg, och kyrkoherden Ekelundh. Vid anställd votering segrade biskop Beckmans förslag med 26 röster mot 20. Ekonomi-utskottets betänkande n:r 80, med anledning af ifrågasatta ändringar i förordningen om kommunalstyrelse på landet m.m. bifölls