Aftonbladet – 9 april 1866, sida 3

ad I politiskt, socialt och religiöst atseende Dblich vit belönade af franska akademien. Tr ENGLAND. D-1 Reformvännerna i England fortfara att e-T hålla möten, och i de flesta städer ha nu . I resolutioner beslutits till förmån för Russells irl lagförelag. Bland talarne märkas Roebuck, tJohn Bright och Gladstone. Horsman, som 2 I tillsammans med Lowe, Laing och flera Nl andra bildat ett mellanparti, hvilketi denna 1fråga sluter sig till tories, har fått ett misstroMlendevotum af sina valmän. Reformpartiet tt I räknar blott på en majoritet af 12 till 14 TI röster i underhuset; och under dessa kriti7: I ska förhållanden ha rykten spridt sig, att 21 lord Russell erhållit drottningens tillåtelse stl att upplösa parlamentet. I detta fall litar , man på, att man hellre skall låta reformh lagen gå igenom än utsätta sig för en par? I lamentsupplösning. Ett bref från London I till Indep. belge förklarar dock detta rykte 21 förhastadt. : 1 Den 2 dennes höllo prinsen af Wales och ! hertigen af Cambridge revy i Brighton med I de engelska frivilliga, hvilkas styrka uppI gick till 22,000 man. En fältmänöver ut) fördes, hvari både infanteri och artilleri r deltogo. I prinsens af Wales stab såg man PI bland andra furst Kusa och prins Kristian 4 af Augustenburg. s TYSELAND. Österrikiske gesandten i Berlin, grefve I Karolyi, öfverlemnade den 31 Mars till grefve . Bismarck en not, hvari det hette att kabir nettet i Wien erfarit att preussiska konunen, för att från sig vända ansvaret för ett t) fredsbrott, tillagt Österrike fiendtliga afeig, ) ter, så att Preussen till och med kunde ha att frukta ett anfall. Ehuru hela Europa väl känner att dessa beskyllnivgar äro grundlösa, t) enser dock kejserliga regeringen af vigt ati . vederlägga dem, och grefve Karolyi hade el derför fått i uppdrag formligen förklara att . kejsaren alldeles icke tänker på att upp. träda offensivt. Skälet destill är såväl kej.sarens städse visade vänliga tänkesätt mot ;) Preussen som hågkomsten af de pligter båda . makterna åtagit sig vid afslutandet af tyska. . förbundstrektaten, och kejsaren är för sinf. Idel fullt besluten att icke företaga något). Isom strider mot förbundsaktens 11:te art.,b I som förbjuder förbundets medlemmar allt( inbördes krig. Slutligen uttalas en förhopp1 ning att Preussen skall lika bestämdt veder. lägga misstanken om ett tillämvadt freds-, brott, och derigenom återställa förtröstan på fredens bibehållande inom Tysklands gränser. Kreuzzeitung anser denna not ingalunda egnad att lösa stridsfrågan, men att Preussen likväl med afseende på dess fredliga ton till en del inställt de anbefallda militära åtgärderna, såsom uppköp af hästar m. m. Något svar från Berlinerkabinettet har ännu icke inträffat i Wien, men det säges dock i ett telegram blifva mycket fredligt, Preussen kommer nemligen att förneka hvarje fiendtlig afsigt och förklara sig redo attinställa sina försvarsrustningar. — De officiella tidningarne låta dock veta, att någon förändring i sådant afseende icke kan komma i fråga, förrän regeringen mottagit pålitliga garantier för fredens upprätthållande, utan att likväl uppgifva hvaruti dessa skulle bestå. Om de preussiska rustningarnes fortgång berättas från Schlesien att befästningsarbetena vid Glatz bedrifvas med alla till buds stående medel. Från kringliggande trakt äro folk och hästar reqvirerade, och arbetet påskyndas med all makt; de reffiade kanonerna äro verkliga praktexemplar och på ammunition är ingen brist. 6000 centner löst krut ditföras från magasinerna, utom ofantliga massor redan färdig ammunition, som är hopad i fästningen. Från Koselheter det att invånarne genom anslag på gathörnen blifvit anbefalide att förse sig med proviant för sex månader; den som icke inom en bestämd kort tid är i stånd dertill, måste antingen lemna fästningen eller finna sig i möjligen inträffande olyckor. Småningom meddelas närmare underrättelser om mellanstaternas svar på det preussiska cirkuläret. Baiern skall ha förklarat sig redo att diskutera förslaget om en förbundsreform, om Preussen och Österrike visa sig böjda derför. För den händelse att stormakterna deremot icke kunna förenas om reformen, antyder Baiern ändamålsenligheten af de tyska småoch mellanstaternas sjelfständiga militära organisation såsom en tredje grupp vid sidan af Österrike och Preussen. Som bekant är det den baierska politikens älsklingstanke att träda i spetsen för småstaterna såsom den mäktigaste bland staterna af andra rangen. Hessen-Darmstadt, hvars utrikes minister Dalwigk är en ifrig motståndare till hr Bismarck, har i Berlin låtit förklara, att hertigliga regeringen står fast på förbundsrättens grund, att stormakterna genom freden i Wien icke förvärfvat någon rätt till hertigdömena och att Hessen-Darmstadt i händelse af krig skall deltaga i striden mot den af stormakterna som först bryter freden. Om frågan om hertigdömena afgöres af förbundsdagen, skall utan tvifvel göras tillbörligt afseende på Å f E t F E t w f F D d f t f k å 1 a d 8 d n v b h ti u fc Cl b se sl b ti fi fc li st bi ti lä uj ri DD: al al de sa bi ke be st kr fu Preussens väl grundade önskningar, men anIm nexionssträfvandena måste anses farliga både jör Tyskland och Preussen. ÖSTERRIKE. Nordd. Allg. Zeitung gör sig fortfarande mycket besvär att hålla reda på Österrikes militära åtgärder, och berättar sednast denb I April från böhmiska gränsen, att en fullständig division skall koncentreras och stora magasiner anläggas i fästningen Theresienstadt, samt att 80,000 centner mjöl blifvit ditsända från Dresden, och från Prag ha ditförts krut och kanoner. En engelsman, om kommer direkte från norra Böhmen, våg rt Rn ar VERA at ä( ra nt 80 st T he fö äkrar att truppernas uppställning röjer j 2!