Aftonbladet – 7 april 1866, sida 2

dre historia och furst Kusas regering. — Handtverksidkare. Den 4 dennes hafva hos handelsoch ekonomi-kollegium nedanstående personer anmält att de med biträde af främmande personer ämna här i staden utöfva följande yrken, nemligen: bildhuggaren W. A. E. Hoffman ornamentsbildhuggareyrket och skomakaregesällen Ch. Jonsson skomakeriyrket; dessutom har f. d. snickaremästaren J. E. Holmin anmält sig ämna åter upptaga sitt förut nedlagda burskap ä snickeriyrket. .— Prins Carls inrättning för fattiga barn. Öfverstyrelsen för denna inrättning sammanträdde i förgår. Af revisorernas berättelse för år 1864 inhemtades, att vid No års början funnos under inrättningens vård 77 barn; att under årets lopp 11 bam tillkommit och 9 afgått, så att antalet af de vid inrättningen å Gålön vårdade barn vid årets slut utgjorde 79 stycken, alla utackorderade dels hos föreståndaren och dels hos under Gålön lydande arrendatorer, och torpare, emot årliga fostringslöner af från 40 till 120 rdr rmt för hvarje barn. Kapitalbehållningen, som vid årets början utgjorde rdr 283,263: 52, hade vid årets slut stigit till rdr 289,757: 77. Den af revisorerna föreslagna decharge för direktionens förvaltning beviljades. Enligt föreskrift af en numera afliden person, som förbehållit sig att förblifva okänd, öfverlemnades till direktionen såsom gåfva 100 rdr rmt. Grefve Gustaf af Ugglas, som redan under 13 års tid årligen lemnat 50 rår till inrättningen, tillkännagaf skriftligen, att han under ytterligare 7 år komme att betala ett lika belopp, så att summan, som han betalt, komme att uppgå till 1000 rdr och således lemna en ränta af 50 rdr, motsvarande det årliga bidrag, som hans fader, excellensen grefve af Ugglas under sin lifstid lemnade. ——— AL — Svensk författningssamling. Häraf har utkommit n:r 9, innehållande K. M:ts förnyade stadgar för akademien för de fria konsterna; n:r 10, innehållande landtmäteristyrelsens kungörelse angående justeraredistrikten i riket; n:r 11, innehållande samma styrelses cirkulär till justerarne af mått och vigter med formulär till justeringsjournaler sawt n:r 12, innehållande samma styrelses cirkulär till justeraren af mått och vigter angående antalet och beskaffenheten af de likare samt öfriga justeringsinstrument, med hvilka justerare och krönare skola vara försedda samt formulär till förteckningar deröfver. — Ångskeppet Harriet Agnes. Uti ett bref till D. Å. från en i London vistande landsman nämnes bland annat följande om detta stål-ångskepp, som för kort tid sedan från Norrköping afgick till London med hafrelast: Stålångskeppet Harriet Agnes har här väckt stort uppseende för såväl dess smakfulla inredning som dess vackra konstruktion samt den omsorg, hvarmed det. blifvit bygdt. Under de första veckorna det låg här hade det ständigt besök af skådelystna äfvensom af ångbåtskonstruktörer så väl från de större verkstäderna i Glasgow och här som från flere andra städer. Pannan, som är af stål och af helt annan konstruktion än vanligtvis i England, väckte särdeles uppmärksamhet, helst endast 15 å 16 kubikfot kol. åtgå i timmen och fartyget med denna kolåtgång gör fulla 11 knops fart. Den s. k. superheater? (öfverhettningsapparaten) lärer hafva visat sig särdeles motsvarande sitt ändamål. Maskinen har arbetat jemnt och väl och blef mycket berömd för sin enkelhet och prydlighet. Fattyget har under öfverfarten hit haft svåra stormar att bekämpa, men har visat sig, enligt kaptenens och besättningens intyg, vara en förträfflig sjöbåt. Harriet Agnes är härstädes mätt till 767 tons gross samt med afdrag för maskinrummen (120 tons) till inalles 647 tons register. Maskinen gör 70 å 75 slag i minuten med 25 skålp:s ångtryck och 12 skålp:s vacuum. Om ångtrycket ökas till 35 skålp., är det utom allt tvifvel att fartyget kommer att göra 12 knops fart i vanliga fall. Detta ångskepp har ländt Nyköpings verkstad, der det är konstrueradt, till stor heder. Man hade här först föreslagit att låta det göra reguliera turer emellan London, Stockholm och Gefle, med anlöpande af Malmö och Köpenhamn, men denna plan har gätt om intet, emedan det är fråga om att det skall inköpas för egyptiska regeringens räkning.? — Skånes Enskilda Bank höll den 30 Mars sin bolagsstämma, dervid beslöts att af bankens nettovinst för året till lottegarne skulle utdelas 170,008 rdr 50 öre eller 17 procent på inbetalda kontanta beloppet. Bankens hela omsättningssumma för året, kassaräkningen icke deri upptagen, har uppgått till det respektabla beloppet af 416,698,939 rdr 29 öre eller 111 millioner mer än året förut. Ur direktionen utgick Ryttmästaren B. Trolle och i hans ställe invaldes Magister V. Widegren. Till suppleanter valdes hrr M. H. Areskoug, L. D. Kemner och N:s Persson ——— — Följande bref från kapten John Eriesson ha vi erhållit benväget tillstånd att meddela: Newyork den 20 Mars 1866. Med största förundran finner jag af ett utdrag från en svensk tidning, att en anonym broschyrförfattare, klandrande grefve Platens nya sjöförsvarssystem, påstår att amerikanska monitorerna aldrig uthärdat bårdare beskjutning än från 30 pundiga kanoner. Att vederlägga detta ogrundade påstående torde vara nog nämna, att Charlestons försvar på sjösidan bestod af föliande stycken: b Blackleys 13 tums refflor, 7 Dahlgrens 11 tums slätborrade kanoner, 2 refflade 10 tums columbiader, 29 slätbor. rade 10 tums columbiader, 1 Brooks 10 tums reffla, 9 Brooks 7 tums reffior, 4 refflade 8 tums columbiader, 6 slätborrade 8 tums columbiader, 13 andra slätborrade 8 tums och 3 refflade 7 tums kanoner. Dessutom var fästet Moultrie, som icke kunde fen på mindre än 1500 alnars afstånd, estyckadt med 5 mörsare af 10 tums kaliber. Fästet Johnson, beläget 3000 alnar på vestra sidan af den namnkunniga fäst. ningen Sumter, hade ätvenledes 5 märsare af 10 tums kaliber. Bestyckningen på Sumter, som var tystadt långt före nlgeta slut, ir icke inberäknad bland de förenämnde styckena, icke heller de som voro af min. Ire än 7 tums kaliber. Äfven bör anmäras att de omnämnde tvenne 13 tums Blackeys refflade kanonerna tillhörde strandpatterierna i Charleston, och kunde således j skada monitorerna: men af den öfriga vestyckningen hade mera än tre-fjerdear af det nämnde antalet beskjutitl moniorerna, . Som den emförmälde anonyme broschyrörfattarens påstående säkert medfört oronde föreställningar för det kommande, så känner jag Pia föranlåten fästa uppmärkamheten på den vigtiga omständigheten, tt ehuru monitorerna voro beskintna af