Aftonbladet – 7 april 1866, sida 2

Article Image
STOCEHOLNM dea 7 April. i. Vetenskapsakademiens årshögtid, i 1866. Akademiens ordförande, statsrådet Thultrup, öppnade högtiden med det sedvanliga nledningstalet, och egnade derefter en kort nen ämnet värdig lefnadsteckning åt biskop lgardk, den ibland akademiens framlidne edamöter, till hvars hågkomst akademien åtit pregla detta års minnespenning. Det ir äter ett litet konstverk af fru Lea Ahlvorn, och visar på framsidan den firades ild, med omskrift: C. A. AGARD BOT. PROF. UND. D. EPISC. CAROLST. (C. ÅA. Agardh, Lunlensisk professor i botaniken, stiftsbiskop i Carltad), och i exergen: N. 1785. oB. 1859. Född 1785. Dog 1859). Frånsidan företäller en najad på hafvet, derur upphemande alger, hvaraf hon binder en krans; ch har till omskrift : MIRAS DISPONIT FUNDI EGETES; (Ordnar djupets underbara skördar); amt till underskrift: soc1Io ALGOLOGO CELEBERRIMO R. ACAD. SCIENT. SVEC. MDCCCLXVI. Kongl. Svenska Vetenskapsakademien åt en edamot, den namnkunnige algologen. 1866). Derefter afgaf akademiens sekreterare, orof. Wahlberg, berättelse om hvad som illdragit sig inom akademien sedan sista nögtidsdagen ; och sedan följde föredrag af professorerna Lindhagen, Edlund, Nordensköld, Anderson och Sundevall öfver märkligare upptäckter och framsteg i astronomien, fysiken, mineralogien, botaniken och zoologien. Hr Sundevalls uppsats föredrogs af professor Lovgn. Vi anföra dessa föredrag här nedan. Prof. Wahlberg: Bland åtgärder, hvilka under Jet sednast förflutna året tagit akådemiens medverkan i anspråk, befinner sig fortfarande den medeleuropeiska gradmätningen. I likhet med föregående år har prof. Lindhagen äfven under detta haft hennes uppdrag att utföra de för ändamålet inom Sverge erforderliga arbetena, och den sistförlidna sommaren har han gemensamt med norske astronomen, prof. Fearnley och den danske, prof. Schellerup, medelst astronomiska observationer och med tillhjelp af den elektriska telegrafen, bestämt longitudskilnaderna mellan de astronomiska observatorierna i Stockholm, Kristiania och Köpenhamn. För denna orsak hafva telegrafstyrelserna i de tre länderna med förekommande beredvillighet ställt telegraflinierna mellan ifrågavarande hufvudstäder till de arbetande astronomernas förfogande under vissa timmar hvarje natt, samt föröfrigt i allt, hvad på dem ankommit, befordrat det vigtiga företaget. Vid utförandet af dessa longitudsbestämningar har prof. Lindhagen under nägon tid af sommaren arbetat å Kristiania och Köpenhamns observatorier, medan akademiens observatorium i lika afsigt samtidigt varit besökt af professorerna Fearnley och Schellerup. Meteorologiska telegrafkorrespondensen med observatorium i Paris har oafbrutet fortgått. I utbyte mot de uppgifter, som dagligen härifrån med telegraf öfversändas till Paris, hitskickar Pariserobservatoriet på lika sätt de väderleksprognostica, som der uppgöras och hvilka förnämligast innehålla varningar -möt annalkande stormar. Sedan K. M:t i nåder tillåtit att dessa prognostica må kostnadsfritt på statens telegraflinier inom riket spridas till sådane orter, der de kunna lända sjöfarande till gagn, har akademien genom en cirkulärskrifvelse till vederbörande myndigheter dels förskaffat sig upplysninj om, hvilka hamnorter i riket önskade erhålla del af dessa prognostiea dels ock angifvit, hurusom stormvarningar böra, såväl genom anslag å lämplig plats, som genom särskilda signalers hissande bekantgöras för sjöfarande. Efter det svar på skrifvelsen ingått, har akademien gemensamt med telegrafstyrelsen föranstaltat derom, att de från Paris hit anländande prognostica, i svensk öfversättning, oförtöfvadt blifva med telegraf afsända till Göteborg, Ystad, Wisby, Gefle och Sundsvall. Hvarje gång telegrammet från Paris antyder en våldsammare vind, blifva å dessa orter signaler hissade efter ett gemensamt system, som akademien föreskrifvit. Dessa stormsignalerinFår hafva varit i gång allt sedan början af sistl. uli månad, och har akademien dessförinnan genom kungörelse i allmänna tidningarne derpå fästat de sjöfarandes uppmärksamhet. De inom landets särskilda delar ordnade meteorologiska observationerna fortgå på ett lika antal stationer, som under nästföregående år, eller på 25 ställen, utom de tre äldre, Upsala, Stockholm och Lund. Den betydande vinst, som vetenskaperna af de från Sverge utgångna Spetsbergsexpeditionerna dragit, visar sig allt mera. En på talrika astronomiska ortbestämningar grundad karta öfver Spetsbergen är af professor Nordenskiöld och adjunkten Duner upprättad och jemte beskrifning i akademiens handlingar införd. — Den innehåller resultaten af de vigtigaste och noggrannaste bland alla i de arktiska eller antarktiska regionerna inom lika höga breddgrader i sådan riktning utförda forskningar och arbeten, nemligen af den svenska uppmätningen af Spetsbergen, den första som med grundlighet der blifvit gjord och hvarigenom de hittills rådande, dels bristfälliga, dels helt och hållet falska, begreppen om detta land ganska väsentligt förändras. — Utom hvad under närmast föregående år redan blifvit meddeladt, hafva ytterligare icke få naturhistoriska afhandlingar blifvit utarbetade och till akademiens skrifter inlemnade, genom hvilka nytt ljus sprides öfver den högsta nordens geologi, paleontologi, flora och fauna, särdeles öfver de lägre hafsdjurens der talrika, men hittills föga kända former. Sådana arbeten äro: om Spetsbergens amphipoder af dr Goäs, om Spetsbergens insektfauna af professor Boheman, om Triasoch Jura-försteningar från Spetsbergen af adjunkten Lindström, fortsättning af dr Malmgrens nordiska hafsannulater samt af dr Smitts hafsbryozoer. Beträffande användningen af de år 1861 vid Spetsbergen gjorda samlingarne har K. M:t i nåder täckts förordna, att de skola med härvarande naturhistoriska riksmuseum förenas, samt föremål, som der icke äro behöfliga, eftersom de blitva för aflemnande färdiga, öfverlåtas till rikets och Helsingfors universiteter, till högre elementarläroverk, Göteborgs stadsmuseum m. fl. För utgifvande af naturvetenskapliga arbeten och företagande af resor i dylikt syfte, har K. M:t, på vetenskapsakademiens underd. tillstyrkan, nådigst anvisat åt akademie adjunkten C. G. Thomson 925 rdr för tryckning af 8:de delen till Skandinaviens Caleoptera, åt dr C. Stål 800 rdr för andra delen af Hemiptera africana, åt läroverksadjunkten P. J. Hellbom 400 rdr till en resa i Nerike för granskning af detta landskaps lafvegetation, samt åt lektor C. Hartman 800 rår för en resa till österrikiska staterna i ändamål att studera desammas malacologi och geologi. K. M:t har ock täckts aflåta nådig proposition till rikets nu församlade ständer om anslag till uppställning af riksmusei samlingar, till inköp af några der felande större fossila djur, till förvärfvande åt detsamma at professor Angelins rika paleontologiska samling m, m., allt för naturvetenskapen och riksmuseum vigtiga indamål, hvilkas befrämjande nu beror af rikets ständers pröfning. Genom k. sjöförsvarsdepartementet har akadeMmien erhållit nnderättalse am ånaofregatten Vana.

7 april 1866, sida 2

Thumbnail