Aftonbladet – 6 april 1866, sida 3

UTRIKES TYSKLAND. Det mottagande det preussiska cirkuläret rönt hos förbundsstaterna måste ytterligare försvaga hoppet om fredens bibehållande. Måhända har man i Berlin väntat ett annat svar från ett eller annat håll, men äfven om en eller flera stater slutit sig till Preussen, skulle situationen i sin helhet Isnappast derigenom blifvit förändrad. Berlinerkabinettet har utfärdat sitt cirkulär för att skaffa sig fria händer i händelse af krig, d. v. 8. för att obehindradt kunna utsträcka sina operationer till hvarje förbundsområde, sm ligger lägligt till hands, och allt efter krigets gång indraga hvad som dertill erbjuder sig af de närmaste territorierna. Ty att första kanonskott, som lossas i denna strid, blir liktydigt med hela förbundsförfattningens omstörtande och bildandet af nya politiska förhållanden inom Tyskland, anses på alla håll för alldeles gifvet. — Af eirkuläret synes emellertid att preussiska politikens framtidsprogram just omfattar en fullständig reorganisation af tyska förbundets statsrättsliga grund, och dertill ha, såvidt man känner, al:a staterna gifvit nekande svar. Från Hannover erfar man att regeringen gifvit order till krigiska förberedelser, såsom tförfärdigande af patroner, infanteriets skyndsamma förseende med pya vapen, inkallande af artilleriarbetare o. 8. Vv., hvilket svärligen kan tolkas som en anslutning till Preussen; och ett telegram från Frankfurt berättar att till och med MecklenburgSchwerin haft mod att hänvisa Preussen till författnin ens elfte artikel. — Baiern, Sachsen och H-ssen-Darmstadt ha afslutit en öfverenskommelse, enligt hvilken den preussiska frågan skall föreläggas förbundsdagen till afgörande. Man torde alltså kunna förutse ett diplomatiskt intermezzo i Frankfurt, som utan tvifvel skall understödjas af Österrike. Hvilken hållning Preussen ämnar i sådant fall irkttega, synes otvifvelaktigt, åtminstone att döma efter de ministeriella tidningarnes språk, hvilka längesedan yttrat att vägen till Frankfurt gär öfver Dresden?. Men saken har en annan långt vigtigare sida, nemligen att den, genom samtliga förbundsstaternas indre gende i striden, får en mera europeisk karakter, och att hänvisningen till en europeisk kongress derigenom kan bli en allmänt erkänd nödvändighet, som ej ens Preussen i längden förmår undandraga sig. Att ej blott vestmakterna utan äfven Ryssland anse en europeisk skiljedom för den bästa utvägen, är redan visadt i mångfaldiga tidningar och telegrammer, ITALIEN. . En korrespondent från Florens skrifver till Köln. Zeit. följande: ?Det är ett faktum att man i våra officiella kretsar med iemlig säkerhet tror på kriget. Ingen betviflar att Italien i sådant all, äfven mot Frankrikes råd, kommer att taga aktivdel