Aftonbladet – 6 april 1866, sida 2

hans hustru Agnes, genomströmmas af en sann lifsens värme. När jag vågat taga svenska läsares upp: märksamhet i beslag för detta arbete, har det varit derföre, att det i Sverge kanske torde finna en dju are genklang än både här hos oss och i Danmark. I motsats till norrmännens benägenhet att alltid kalla sig sjelfva ett litet folk, som icke har råd att kasta bort något intresse på de stora, verldshistoriska idterna, har man i Sverge alltid haft en stark känsla af, huru nödvändigt det är för en nation af underordnad rang att icke tillsluta sin själ för det stora, som kan höja och styrka folkanden. Under det att — för att blott taga en särskild sida — den religiösa brytning, som skildras i Brand?, hos de allraflesta af skaldens landsmän antingen skall väcka förargelse eller också halka förbi såsom någonting obegripligt, tror jag säkert, att nästan hvarje svensk, som boken kan falla i händerna på, skall på förhand vara förtrogen med de ider, som här äro iklädda diktens skrud.