Aftonbladet – 5 april 1866, sida 2

— Olyckshändelser. Göteborgs Handelstidning berättar: Påskdagen den 1 dennes kl. 4 e. m. tilldrog sig den sorgliga händelsen å 8. k. Tryckgatan vid allmänna vägen i Galgkrogaran att femtonårige gossen Gustaf Alfred; son till arbetskarlen Johannes Pettersson, med en dubbelbössa ihjälsköt garfvaregesällen Sundbecks nära trettonårige son, Svante. Samma dag på morgonen hade arbetskarlen Gustaf Pettersson, broder till Johannes Pettersson, lemnat i dennes förvar den nämnda bössan, hvars ena pipa var skarpladdad, men aftapgit knallhatten, :på det att ej någon skulle blifva skadad. På eftermiddagen skickade Gustaf Pettersson sin son Aron att afhemta bössan. När gossen Gustaf Alfred inhemtade detta, sprang han efter Aron och begärde att få låna bössan, för att afskjuta 2:ne knallhattar, som han gömt sedan föregående afton. Aron, som visste att bössan var laddad, vägrade i början, men lät slutligen öfvertala sig af kusinen, hvilken påsatte och afsköt båda knallhattarne utan att skottet dervid gick löst. Gossen Svante Sandbeck, som jemte några andra pojkar var närvarande och stod på ungefär 4 alnars afstånd från Gustaf Alfred, yttrade då: ?Nuhar du afskjutit båda knallhattarne, men skottet har ej gått af, hvarefter han bedt honom sigta på Svantes mössa, som denne hölli anden. Gustaf Alfred följde uppmanningen och i detsamma smällde skottet med den olyckliga påröljd, att Svante träffades deraf i halsen under högra käkbenet och i axeln, dervid han föll omkull och afled straxt derefter. — Från Töreboda skrifves den 3 dennes: En beklaglig händelse inträffade sistlidne torsdag, i det en äldre qvinna blef innebränd i en stuga ej långt från Björnetorpet i Lyrestads församling. ennes man och son hade för tillfället rest till Fredsberg för att sälja kol och dottren äfvenledes gått bort, sedan förut en eldbrasa nedbrunnit. Då dottren aflägsnade sig från hemmet, hade hon tillsagt sin gamla moder att underhålla elden, emedan de voro i saknad af tändstickor. Förmodligen hade en gnista banat sig väg genom muren å vinden och der antändt. Vid hemkomsten möttes den stackars dottren af den hjertskakande synen att se sitt hem förvandladt till en askhög och äfven sin gamla mor ett offer för lågorna. Som hon sedan 4(2 år varit lam och således oförmögen att sjelf kunna flytta sida hade hon ej kunnat undgå det förskräckliga öde, hvarigenom hon tillsatte sitt lif.