Aftonbladet – 3 april 1866, sida 2

själens helsa som lider. Hvilketdera är det, Molly? cHans helsa er icke starz, det vet jag, men hans förstånd är visst icke svagt. Alls säga att han har så godt hufvud och sö stora kunskaper — det säger pappa till och med, som just icke i allmänhet berömmer unga män. Derföre undrade man så myc: ket mera öfver att han ej gjorde lycka vid universitetet.t Då är hans karakter svag det är jag viss på, men jag tyckte mycket om honom ändå. Han är mycket behaglig. Detmåtte varit rätt trefligt att vara på Hamley Hall. Ja, men nu är det alldeles förbi.t Åh, visst icke, sade mrs Gibson, som oförtrutet räknat stygnen i det konstiga mönstret. CVi skola rätt ofta bjuda de unga herrarne hit på middag. Din far tycker om dem, och jag har föresatt mig att hans vänner alltid skola vara välkomna här. De kunna väl ej sörja sin mor i evighet heller. Jag hoppas att vi skola ofta se dem och att bekantskapen skall blifva rätt förtrolig. I alla fall äro de bär beskedliga menniskorna i Hollingford bra mycket efter sin tid, om jag så får säga, riktiga hvardagsmenniskor. TIuGorörsta KAPITLET, Halfsystrarne. Det såg ut som om mrs Gibsons förutsägelser skulle komma att uppfyllas, ty Osborne Hamley fann mycket ofta vägen till hennes förmak. Visserligen händer det att somliga profeter ej kunna låta bli att underlätta sina egna spådomars uppfyllande, och mrs Gibson var visst icke overksam i detta afseende. Molly var ytterligt förundrad öfver Os