Aftonbladet – 31 mars 1866, sida 3

ENGLAND. Sedan Gladstone i anledning af lord Grosvenors amendement förklarat, att ministåren skulle betrakta reformbillens förkastande såsom ett misstroendevotum, återtog hr Oliphent sitt amendement om ny indelning af parlamenisplatserna. Skattkammarkanslern tillkännsagat derefter, att regeringen skulle mellan 2:dra och 3:dje läsningen af billen inlemna ett lagförslag om rösträttens utsträckning i Skotland och Irland. Hr Kinglake tackade regeringen och förklarade, att äfven han vore villig att återtaga sitt amengement. Lord Russell bar i ett cirkulär inbjudit de Jiberala att bivista ett möte den 10 dennes i London för att diskutera angelägenheter af stor vigt. Dessa angelägenheter skola vara alla de frågor, som röra valreformbillen. Man tror i London, att de irländska representanterna skola infinna gig på detta möte. Stephens är icke i Amerika; enligt ett telegram skall fenianchefen befinna sig i Pa ris; han tyckes efier sin rymning ur fängelset i Richmond icke ha lemnat Dublin, der han beskyddats af en fenia-sk polis, hvars skicklighet kommit alla efterspaningar af myndigheter och poliskonstaplar på skam. Ett bref från öfverste Kelly, Stephens följeslagare på flykten, meddelar närmare detaljer. Stephens lemnade den 13 Mars på aftonen det hus, der han boddei Dublin, och gick om bord på ett fartyg, som låg för ankar på Lifteyfloden. Till följd af svårt väder måste fartyget ligga tre dagar på Saint-Georgekanslen; slutligen landstego flyktingarne i en skotsk hamn. På fredagen tillbragte de natten i Kilmarnock; följande morgon afreste de med bantåget och kommo på aftonen till London, der de lågo öfver natten på Palace Hötel midt emot Buckingham-slottet. Klockan 10 på söndagen f. js de med posttåget till Dover. KI. 11 gingo de der om bord, och två timmar sednare voro de i Calais. TYSKLAND. Underrättelserna om förhållandet mellan de båda stormakterna, hvilka för några dagar sedan helt hastigt tycktes antaga en fredligare karakter, låta nu åter lika krigiska som förut. Man hör icke vidare talas om den enskilda brefvexlingen mellan monarkerna, hvarpå nyligen byggdes så stora förboppniogar och Hamburgerbladens uppgift om inställandet af trupprörelserna i Österrike bekräftas ej heller. Tvertom heter det att rustningarna fortsättas med all ifver. Nord. Alle. ZAsg, som uppmärksamt följer Österrikes åtgöranden, påstår satt tre olika armekårer äro uppställda, en i närheten af Krakau, en i österrikiska Schlesien och en tredje i Böhmen. Till gemensam stödjepunkt synes vara utsedd fästningen Krakau, som med s:or ifver iståndsättes och armeras. Den böhmiska kåren tyckes skola förena de talrika artilleriafdelningar, som söderifrån blifvit nattetid dit befordrade. Denna kår antages derföre närmast bestämd tör avfall, och de båda andra till försvar. En så omfattande och systematisk rustning kan ej gerna ske under förevändning att skydda judiska beiolkningen i Böhmen. Härtill kommer dessutom att de sednaste underrättelserna tala om en städse förökad trupprörelse. I Galizien är ej blott det sist hemförlofvade manskapet utan ock reserven intill 1860 inkallad. Från Böhmiska gränsen heter det att staben för regementena Mensdorff och Hannover passerat fram och att divisionen Clam Gallas väntas, och från Öfre Schlesien omtalas att 6 infanteriregementen framryckt från Galizien mot preus siska och sachsiska gränserna. Rörande den omtalade engelska bemedlingen i striden mellan tyska stormakterna påstår Indöp. Belge, att det icke var lord Clarendon utan grefve Russell sjelf, som den 10 Mars sände en skrifvelse till engelska ministern i Berlin, hvari han i de starkaste och allvarligaste uttryck varnade preussiska ministern mot att drifva saken till det yttersta. Detta bref skulle uppläsas för hr Bismarck, men derjemte skickades afskrifter till kronprinsen och grefve Mensdorff, hvilka båda stå i nära slägtförhållande till drottning Victoria. Wienertidningen Debatte säger sig ha erfarit, att ett preussiskt ultimatum ligger färdigt, hvari berliner-kabinettet för besittningen af Holstein tillbjuder Österrike en summa af 50 millioner thaler. ITALIEN. Josefsdagen (den 19 Mars), Garibaldis och Mazzinis födelsedag, förflöt utan någon demonstration från romrarnes sida. Deremot tågade många och talrika processioner genom Roms gator, och missionspredikningar höllos på flera öppna platser. Den lugna åskådaren kan ej; undgå att fälla det omdöniet, att tron på kyrkan ännu räknar många anhängare i Rom, och att det vore barnsligt att tänka sig, det påfvedömet genom en revolution der skulle kunna uppryckas lika lätt som man rycker en plania ur jorden. Samma dag öfver: lemnade -: pulerade från ?Unita Cattolica till päfven fyra nya folianter, innehållande 400, nya underskrifter till Iialiens tillgifvenhetsförklaring och dessutom 122,000 lire. ett vackert skrin med allehanda emyc