Aftonbladet – 31 mars 1866, sida 2

jernvägen. Civilingeniör Valdenström har blifvit förordnad att under frih. seyonhufvuds resa till hufvudstaden förestå fikchefs-befattningen vid Ystad —Eslöf-banan. rih. Leyonhufvud har från och med Maj mårad jafsagt sig sammä befattning, som då lärer comma att uppdragas åt hr Waldensröm; — Borås jernväg. Under sistl. Februari har trafiken inbringat: för 2218 passagerare 1837 fdr 14 öre, för 19,256,68 centner gods 3263 rdr 19 öre, och för diverse 290 rdr 19 öre, eller tillsammans 5390 rdr 73 öre. Inkomsten under samma månad 1865 utgjorde 5806 rdr 72 öre. — BSedelförfalskning. Från Nyköping skrifves i Södermanlands Läns Tidning: Oss förevisades i tisdags efi falsk 5-riksdalerssedel, liknande Skånes enskilda banks sedlar. Utprånglaren uppgifves varit en yngre man, som färdats vägen mellan Nyköping och Norrköping med forman, och på ölkrogarne vid vägen bortvexlat falska penningar. Den nämnda sedeln är icke illa pennrita1i, men dess oäkta beskaffenhet märkes väl å det fina randtrycket. KE — Fartygsförsäljning. Grosshandlaren Bång i Gefle har 1 dessa dagar till kapten Westergaard m. fl. från Norge försält ett å hr Bångs varf under byggnad stående skepp, kommande att mäta omkring 300 läster, till pris af 100,000 rdr. — Å samma varf står under byggnad ett stort skepp, som tror komma att mäta omkring 500 läster. MUSIK. Afven detta år har nu Haydns odödliga mästerverk, Skapelsen, så väl till generalrepetitionen som till representationen lockat så många åhörare, com salongea förmår rymma, och än en gång intagit allas sinnen med sin mäktiga och tillika milda storhet, så mycket mer underbar som den lika tydligt röjer sig för kännaren som för den obildade musikvännen, likasom denna tondikt med all sin lyriska herrlighet på samma gång är den mest målande, som icke danats för scenen, och slutligen i sig hyser nästan hela den gammal-testameutariska stilens kolossala kraft i förening med den hjertliga och glada tonfärg, som höfves skildringen af en verld utan sorg likasom utan synd. Vihöra ingalunda till dem som önska att detta musikaliska under icke hvarje år skall hos öss förnyas, ty intet anslär i så hög grad alla, och intet är mera egnadt alt gifva sina åhörare en hög och andaktsfull stämning; vi ville blott att äfven åt något bland Händels strålande verk i samma riktning en liknande ära måtte förunnas, emedan denne oratoriets störste man, ehuru en och annan aria af honom ännu återgifves och alltid väcker förtjusning, nu alltför länge varit orepresenterad i något större och helt arbete. Vi lyckönska dem, som deona gång afstodo från Långfredagens representation och nöjde sig med repetitionen, ty att hr Behrens — vi veta icke af hvilken orsak — icke på fredagen kunde hålla hvad han vid repetitionen lofvat, var för auditoriet en stor förlust. Hr Walin, som på sjelfva konsetten skötte hans partier, har onekligen återvunnit sin röst till en viss grad, och hårdt vore att icke erkänna hans vackra bemödanden; men äfven med bästa vilja kan man icke vara nöjd med hans konstlade manår och hans osäkra öra. Fru Strandberg sjöng sitt förtjusande parti i första afdelningen med särdeles god disposition, och fru Michaöli var alltigenom förträfflig och i den häntö: rande aria, som börjar den andra afdelvingen, i sanning nästan öfver allt beröm. Hr Dahlgren var deremot isynnerhet vid representationen särdeles illa disponerad, ehuru han i den aria, som så skönt tecknar det nyskapade menniskoparet, till en viss grad, lyckades öfvervinna detta svaghetstillstånd. De ypperliga körerna utfördes med god hållning och orkestern tillvann sig, såsom vanligt, allmän tacksamhet och beundran.