Aftonbladet – 29 mars 1866, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. Dyrkfria kassaskåp i England. En rätte ing har förekommit vid en domstol i London under hvilken den engelska humoren hade till fälle att visa sig. Enligt Daily News förhöll si; saken så, att en engelsk bankir blifvit bestulei på en betydlig penningsumma. Penningarn ade förvarats i ett fast kassaskåp med hemlig: lås, som efter fabrikantens försäkran -omöjliger kunde uppdyrkas, och hvarföre hamn: garanterat Bankiren hade fordrat skadeersättning af fabri kanten. Rätten ville höra några tjufvars yttrande j saken. Man tillförsäkrade några renommerade ledamöter af lån; fingersällskapet säker lejd oc de framträdde nu såsom vittnen inför rätten. Minz herrar?, yttrade domaren, hafven I varit med om något inbrott?? — En tjuf: ?Ja, eders välboren het!? — Domaren: ?Har något dyrkfritt kassa skåp tillskyndat er starkt motstånd? — Tjufven. Alldeles icke. Vi öppna de med hemliga lås försedda skåpen med samma lätthet som dörrar. ne till våra sängkamrar. Alla fabrikanter a! dyrkfria lås äro bedragare, som lura publiken. — Domaren : ?Alltså afskräcker eder icke ett sådant skåp från edra operationer?? — Tjufven. Tvärtom — när vi påträffa ett dyrkfritt skåp, så veta vi alltid att deri förvaras pengar, hvar. emot vi annars måste genomleta alla möblerna, och förlora då en dyrbar tid. — Domaren: Men jag har dock läst i tidningarne, att för ett I år sedan gjorde några tjufvar inbrott hos en öpman i City, och försökte, men utan framgång, att dyrka upp hans kassaskåp.? — Tjufven : ?Fullkomligt sannt, eders välborenhet, jag deltog väl icke sjelf i detta företag, men jag har mottagit en noggrann beskrifning derpå af mina vänner. Tidningarne voro emellertid illa underrättade, ty verkliga förhållandet var att intet försök gjordes att bryta upp det omtalta skåpet. Det tillhörde nemligen den enda sort, som verkligen är dyrkfritt, och när man påträffar ett sådant, så drager man sig alltid tillbaka. Men dessa skåp förfärdigas icke i England.? — Domaren: Säg oss hvarifrån de komma. Ni skall derigenom göra hela samhället en ovärderlig tjenst. — TLjufven: ?Visserligen! Men eders välborenhet skall utan tvifvel inse att vi derigenom gjorde oss sjelfva en oersättligt stor skada.? — Domaren: ?Det kan icke förnekas. I fån aflägsna er.? — Ny uppfinnivg. En hr Moreau i Paris har uppfunnit ett gevär, hvaraf finnes en afbildning i en fransk Tetenskaplig, tidskrift?,-och som är närmast beräknadt på att skjuta fisk med, men som säkert kan bli af långt nyttigare användning. Det är ett Lefaucheux-gevär, hvartill som projektil begagnas en med stålspets försedd jernpil, som är fastgjord vid ett snöre, och för att pilen, när den utskjutes, lättare skall kunna föra letta snöre med sig är pipan försedd med en ränna. Med detta gevär skall man kunna träffa en fisk i vattnet på 18 å 20 alnars afstånd och draga den till sig med snöret. Man göres uppmärksam på att detta gevär, med blott några smärre förändringar, skall kunna användas vid skeppsbrott och bli af ofantlig stor nytta vid bergandet af skeppsbrutna. — Sätt att blifva 100-årig. Tyska tidningar berätta, att en läkare, dr Julius v. d. Fischweiler, nyligen aflidit i Magdeburg i den höga åldern af 109 år, och i sitt testamente efterlemnat åt verlden den hemlighet, hvarigenom han blifvit så gammal. Orsaken härtill, påstår han, är endast och allenast den, att han beständigt har sofvit med hufvudet i norr och kroppen ien riktning så noga som möjligt öfverensstämmande med meridianens — alltså med fötterna mot söder. Det qvantum jern som finnes i det menskliga systemet, bringas således i riktningen af de magnetiska strömmar; som oupphörligt gå öfver jordens yta mot nordpolen, magnetiseras och förökar således lifsprincipens styrka. — En apokr. fisk svensk. I den uti Paris utkommande ti ningen La Patrie för den 14 Mars läses följande historia: Bland de promenerande, som i söndags strömmade till Elyseiska fälten, märkte man en rik utländning, furst L., åkande i en slags droska som drogs af 6 norska hundar. Då fursten hunnit fram till stora rundeln, fann han sig generad af folkmassans nyfikenhet och vände om för att fara hem till sitt hotell. Furst L., som endast för två dagar sedan kom till Paris, tillhör den högsta aristokratien i Sverge. — Sannolikt kommer han snart att ånyo visa sitt ovanliga spann.