Aftonbladet – 29 mars 1866, sida 3

UTRIKDS ENGLAND. Ministåren har gjort reformbillen till er lifsfråga för sig. Gladstone förklarade nem. ligen den 24 dennes i underhuset, att re geringen står fast vid sitt förslag och mot sätter sig Grosvenors motion, hvars antagande hon skulle betrakta såsom ett miss. froeudevotum. Emellertid fortfar reformrörelsen i London och annorstädes. De engelska tidningarne redogöra för fyra möten, hvilka i allmänhet visa sig gynnsamt stämda för regeringens bill, ehuru de anse den otillräcklig. På det stora mötet i Manchester beslöts att ofördröjligen föranstalta möten i hela England till understöd för lord Russgelle bill. ITALIEN. Tvenne af de i Rom varande franska regementena hafva fått order alt återvända hem den 15 April, och såvida icke annorlunda under tiden kommer att bestämmas, är det nu afgjordt, stt alla öfriga franska trupper skola lemna Rom i slutet af Sept., sednast i slutet af året. De i utlandet anvärfvade och redan till Rom ankomna påfliga trupperna ingifva fortfarande intet förtroende. Den katolska föreningen i Belgien har erbjudit en kår på 1200 man samt 700,000 francs för denna kårs underhåll under 1 år. Den helige fadren har emellertid, under uttryck af sin tackeamhet, afslagit anbudet. Det romerska klereciet gör allt sitt till för att motverka civiläktenskapen. Detta oaktadt förekomma ofta fall, då trolofvade par begifva sig till neapolitanska området för ingående af sådane äktenskap. Ofta blifva de nygifta, vid deras återvändande till Kyrkostaten, skamligt trakasserade. Så hade nyligen Rosa Feronelli från Frasinone i Sara, i förra konungariket Neapel, ingått civiläktenskap med Lorenzo Pede, från Abruzzerna, för att undvika de stora utgifter, hvilka eljest skulle ko amit den romerska prelat till del, som skulle sammanvigt dem. Men knappt hade det unga paret återkommit till Veroli, innan Pede sattes i fängelse, sedan det ingångna äktenskapet blifvit förklaradt för konkubinat. Från Florens skrifves den 25 dennes: Uti dagens session i representantkammaren interpellerades regeringen af Corte i anled: ning af händelserna i Barletta, der flera personer blifvit mördade af ursinniga religionssvärmare. Corte frågade, om regeringen vore besluten att vidtaga genomgripande åtgärder i frågan och ställa samvetsfriheten på en mera bred och säker grundval. Chiaves svsrade, att händelserna i Barletta saknade all politisk betydelse; men att det verkligen vore sannt att några svärmiska menniskor biifvit upphetsade af munkar, ti!l följd hvaraf de hade inträngt i den protestantiske prestens hus och dödat flera personer. Sjuttio petsoner voro redan häktade. Kammaren visade sig nöjd med denna förklaring och ajournerade sig till den 16 April. SPANIEN. Spanska regeringen har visserligen nu ändtligen upphäft belägringstillståndet i hufvudstaden och Madriderkretsen, men deremot icke vågat att afskaffa undantagslagarne äfven i Valencia, Gamla OCastilien, Aragonien och Catalonien. Halfva Spanien står ännu som förut under ständsrätten.