Aftonbladet – 28 mars 1866, sida 2

Slutligen var garnet ordnadt; man satte sig och samtalet började. Det är i dag första gången jag är i Hollingford sedan ert giftermål, mrs Gibson, eljest skulle jag visst förut gjort min uppvaktning. Jag vet att ni är mycket sysselsatt vid Ashcombe. Jag hade icke hoppats på något besök af er. Är lord Cumnor på Towers? Det är öfver en vecka sedan jag hörde något från grefvinnan! Nej, mylord synes ännu en tid ämna stanna i Bath. Men jag har nyss haft bref från honom, med åtskilliga helsningar till mr Sheepshanks, hvilka jag i dag skulle framföra. Mr Gibson är icke hemma, fruktar jag ?4 Nej, han är mycket ute — nästan alltid borta, kan jag säga. Jag hadeingen aning om att jag skulle komma att se honom så litet. En läkares hustru måste föra ett mycket ensligt lif, mr Preston. Ni kunde knappt kalla det ensligt, trodde jag, då ni alltid har ett så angenämt sällskap, som miss Gibson, att tillgå, sade mr Preston med en bugning för Molly. Ja, det förstås; men för en hustru är det alltid ensligt då mannen är borta. BStackars mr Kirkpatrick var aldrig rätt belåten om icke jag var med honom — på alla sina besök, alla sina utflykter ville han att jag skulle åtfölja honom. Men, jag vet icke huru det är — mr Gibson synes tro att jag skulle vara honom i vägen, om jag vore med honom. cMen, mamma, sade Molly, du ville väl icke rida på sadelknappen framför honom heller? Och på annat säit kunde väl knappast Svarta Bess föra er båda på alla de besvärliga vägar pappa måste färdas. Åh, men han kunde ekaffa sig en liten