Aftonbladet – 27 mars 1866, sida 2

Jag skulle hafva afeskytt dig om du gjort det?, sade Cyntia. ?Jag tänkte naturligtvis aldrig derpå?, svarade Molly. Jag tyckte icke om honom och lady Harriet talade om honom dagen derpå som om en person man ej borde tycka om heller.? hb Cyntia satt länge tyst. Slutligen utbrast on: ?Jag skulle önska att jag vore god!? ?Jag skulle också önska att jag vore det, sade Molly uppriktigt. Hon tänkte åter på mrs Hamley, och godhet föreföll henne som det enda i verlden värdt att älska. ?Så du talar, Molly! Du är god. I alla fall, om du ieke är god, hvad är då jag? Kan du räkna ut det? Men det är ej värdt att tala om; jag är icke god, och blir det aldrig. Kanske jag ännu kan blifva hjeltinna, men en god qvinna blir jag aldrig, det vet jag.? . Tror du att det är bättre, att blifva hjeltinna ?7 j ?Ja, såvidt som man känner hjeltinnorna af historien. Jag är i stånd till en stor kraftansträngning och sedan hvila, men ständig hvardagsgodhet är för mycket för mig. På moralens fält måste jag alltid göra riktiga kanguruh-språng.? Molly kunde ej följa Cyntias tankegång, Pj lösrycka sin egen från Hamley Hall och de sörjande der. Huru gerna skulle jag icke vilja se dem illa! och ändå kunde jag ju ingeuting göra ör dem! Pappa säger att begrafningen blir m tisdag, och straxt derefter reser Roger !: lamley tillbaka till Cambridge. Och så ir allt förbi, som om ingenting hade händi! jag undrar huru squiren och mr Osbörne kola komma öfverens.? Han är äldsta sonen, är han icke det? m—