munal. Det ar mahanda mojhet alt kommunerna utföra arbetet om statsmakterna dertill uppmana. K. i Februari 1866. P. L. Om inrikes brefportot. Som bekant är ha i sednaste tiden yrkanden blifvit framställda såväl om nedsättning som om förhöjning af portot för inrikes bref. Utan att för närvarande inläta oss på frågan om de omständigheter, hvilka kunna anses tala för en förändring eller bibebållande tillsvidare af de nu för breftaxeringen gällande bestämmelser, anhålla vi endast få framställa några anmärkningar vid en af hr L. J. Hierta till Aftonbladet för få dagar sedan insänd artikel i detta ämne. Den värde författaren uppgifver, för anställande af en jemförelse med förhållandena i vårt land, bland annat att, ?om han minnes rätt?, inrikes portot utgör i Frankrike 2 sous, eller 7 öre, liksom utan någon reservation beloppet af denna afgift angifves i Preussen utgöra en silbergroschen, eller icke fullt 9 öre. Sådant är dock icke förhållandet. I franska breftaxan finnes visserligen en befordringsafgift af 10 cent. (omkring 7 öre); men den gäller försändelser, hvilka närmast motsvara hvad hos oss benämnes lösbref och lokalbref, och hvilkas befordran här betalas med 3 resp. 6 öre. För hvad i Sverge gemenligen, ehuru icke fullt egentligt, kallas portobref?, utgör i Frankrike afgiften 20 cent. (14 öre) om brefven äro frankerade, i annat fall 30 cent. För att till ett sådant pris vinna befordran, få dock brefven i vigt ej uppgå till mer än 10 rammer, hvilket i det närmaste motsvarar hälften af enkla brefvigten i Sverge. För ett bref om 3—4 orts vigt, hvilket skulle utvexlas mellan särskilda postbyråer uti Frankrike, kunde, äfven om befordringsafgiften erlades vid inlemnandet, densamma icke utgöras med mindre än 40 cent. (28 öre) under det den i Sverge belöper sig till 12 öre. I Preussen, liksom i allmänhet vid tillämpning af tyska postförenings fördraget, har sedan flera år tillbaka brefportot utgjort 1, 243 silbergroschen. Då likvisst de begge förstnämnda portosatserna endast gälla för afstånd af 10 resp. 20 geogr. mil, är det tydligt — hvad också genast synes af en specialtaxa — att i de allraflesta fall portot utgår med 3 silbergroschen (26?3 öre). Vi veta visserligen att under sednaste året fråga varit väckt om nedsättning af det preussiska portot till 2 silbergroschen (1779 öre), men ega för tillfället icke tillgång till någon uppgift rörande utgången af denna fråga. Slutligen har, med afseende å den minskning i inkomst, som bevillningsutskottet antagit att den vid innevarande riksdag före slagna portonedsättningen skulle medföra, den ärade förf. anmärkt att, då detta år icke några större summor behöfde användas till inköp af ångfartyg, postverket sannolikt bör kunna hjelpa sig fram för i år äfven med 1,100,000 rdr, som är en hal? million mer än hvad det för tio år sedan bade att disponera. Utan att nu närmare ingå på frågan om postverkets ekonomi, till hvilken vi anhålla att framdeles få återkomma, torde det till låtas oss i korthet anmärka att, lika litet innevarande år de mest oundgängliga utifter vid postverket kunna bestridas med ,100,000 rdr, som för tio år tillbaka det torde hafva varit möjligt att inskränka dessa utgifter till 600,000 rdr. Sedan någon leverering af postmedel till statsverket icke vidare eger rum hafva i riksstaten postverkets inkomster och utgifter blifvit utförda till enahanda belopp, men de under förutgångne år förslagsvis upptagna summorna vanligtvis väsentligen understigit de belopp, hvartill sedermera såvål inkomster som utgifter befunnits uppgå. Sannolikt med ledning af dessa siffror har såväl hr L. J. Hierta som, enligt tidningsreferaterna, en annan medlem af borgareståndet uppgifvit postverkets utgifter under förutgångne år till vida mindre än hvad dessa i sjelfva verket utgjort. En fullstän digare uppgift hade emellertid utan svårighet kunnat hemtas äfven af rikets ständers revisorers berättelser. Enligt dessa utgjorde för tio år sedan (år 1856), med afdrag af kostnaden för postångfartygs anskatfande och underhåll, postverkets årliga utgifter mer än 1,200,000 rdr. För år 1864, det sista, hvars räkenskaper redan kunra vara afslutade, uppgingo — jemväl med afdrag af allt som lör ängfartygs anskalfande blifvit utbetaladt — postverkets ut