PE JUOMM UPM e Reformvän. Frågan om förändrad sammansättning af styrelsen för hufvudstadens läroverk. En insändare i Aftonbladet n:r 61 har sökt visa obefogenheten af ett yttrande i min till stadsfullmäktige inlemnade motion om förändrad sammansättning af direktionen för Stockholms stads undervisningsverk. Detta mitt yttrande var af följande innehåll: ?Jag har icke kunnat undertrycka den tanken, att då nära hälften af den kongl. direktionen blefve utsedd af stadsfullmäktige, äfven om dertill kallades samma per-oner som nu, skulle de, i känslan af sitt nya ur sprung, finna en maning att söka tillvägabringa en förändring i det tänkvärda förhållandet, att hufvudstadens elementarläroverk står ensamt i hela riket utom den lag, som organiserar alla öfriga, samt låtit icke mindre än tre särskilda korgl. skolstadganden, de af 1849, af 1856 och 1859 gå i väsendtliga delar sig ovidrördt förbi, qvarstående i ett snart 50-årigt organisationsskick, neg det allt omkring detsamma förvand-: ats. Med förbigående af insändarens många personliga utfall, i anledning af detta yttrande, med hvilka jag icke vill sysselsätta mig, har jag blott att försvara dess befogenhet. Ins. säger att uttrycket: ?stå utom skollagen lärer ?helt enkelt betyda att stadens läroverk bestå af ett gymnasium och fyra femklassiga skolor?. Ja, så är det; jag har verkligen ingenting annat menat; ty då skollagen icke känner till något gymnasium, så betyder det helt enkelt, att der ett gymnasium finnes står detta ?utom skollagen?. Men då ins. tillägger: att detta egentligen är en fördelning af läroverkets afdelningar på flera lokaler, som endast är ?en formel skiljaktighet, hvilken icke är af nåBon utomordentligt väsendtlig art?, så uppöra vi att vara ense. Hufvudstadens samtliga elementarläroverk : dess gymnasium, dess fyra femklagsiga och fyra tvåklassiga skolor kan man alldeles icke, såsom ins. gör, kalla ett läroverk, på flera afdelningar och i skilda lokaler. Det är ett fullkomligt missbruk af ord. De äro nio läroverk, nio skilda skolor, med hvar sin rektor, hvar sin inspektor, således hvar sin egna styrelse, utan annat samband ried hvarandra, än det, att man kan flytta från den ena skolan till den andra, och att samtliga stå under en direktions gemensamma öfverstyrelse, liksom skolorna i ett stift under stiftstyrelsen. Det må vara fintligt — för att mot ins. återkasta samma ord som han behagat rikta mot mig — att kalla alla dessa läroverk ett, för att derigenom söka dölja att man är utom skollagen, hvilken icke känner något fristående läroverk, bestående endast af öfre afdelningar eller gymnasium, och låtsa såsom hade man ställt sig skollagen till efterrättelse, hvilken endast känner högre och lägre elementarläroverk, de högre bestående af sju klasser, de lägre af fem, tre eller två. Jag vet visserligen, att äfven Sverges statskalender gifver Stockholms gymnasium den oegentliga benämningen: högre elementarläroverk?, fastän det saknar de fem nederklasser som borde dithöra, för att motsvara namnet; men ännu har man icke dristat i statskalendern uppställa de 8 nederskolorna såsom utgörande afdelningar af ett läroverk, utan uppräknar dem såsom 8 särskilda lägre elementarläroverk?, hvilket de också äro. Påståendet att de nio skolorna utgöra ett läroverk på flera afdelningar, saknar således all grund. En fristående skola med endast öfre afdelningar, omgifven af 8 lägre skolor i stadens spridda delar, så att Stockholm icke eger något enda sådant fullständigt sjuklassigt läroverk, som skollagen bjuder (mera än nya elementarskolan, men som är fristående från stadens öfriga läroverk) — detta kallar ins. icke vara väsentligt och endast utgöra en formel skiljaktighet. Det är således icke väsentligt och är endast formelt, att man ej söker organisera sig så, som staten vill att man öfverallt skall vara organiserad, utan qvarstårigammalt sk.ck, så länge man sjelf tycker? Såvida icke några klandervärda inte fel eller brister derutur härledas? menar ins., är det icke väsendtligt och är endast en formel sak, att lemna åsido påbuden organisation! Att såsom något väsentligt påyrka en sådan, kallar ins. ?en tom fras.? Man igenkänner här det i vårt land, isynnerhet på vissa håll, icke ovanliga, att man af en författning tillämpar så mycket man, på grund af sitt bögre förstånd, finner vara väsendtligt, åsidosättande det öfriga, såsom varande af formel beskaffenhet, — erinrande sådant om en numera afliden professor i Upsala, hvilken, på anmärkninge. att han alldeles icke åtlydde kanslerns bestämda föreskrift, svarade: jag lyder, men lyder med förstånd?. Ins. försvarar organisationsbristen — bristen å ett verkligt högre läroverk, en fullständig skola, — med berömmet för undervisningen vid nuvarande gymnasium och för Rn