Aftonbladet – 26 mars 1866, sida 6

sammans; men kanske vi begge äro klokare nu. Och nu, om du vill lemna mig allena en fjerdedels timma, så är du snäll. Jag behöfver ingen hjelp vid min klädsel.? Molly gick in i sitt rum för att vänta på Cyntia och följa henne till matsaleh. Icke som det skulle vara svårt att hitta dit, ty i detta lilla hus kunde visst hvarje främling med lätthet rikna ut hvar de olika rummen voro belägna. Men Cyntia hade så intagit Molly, att hon gerna ville från början ställa sig till den nyankomna systerns tjenst. Ty Molly kallade henne sin syster och hade alltid gjort det, liksom hon, från första ögonblicket hon hörde talas om henne, ständigt tänkte på henne och föreställde sig hennes aukomst. Och nu hade denna inträffat, nu var hon här och under de få ögonblick de varit tillsammans, hade Cyntias tjusningskraft redan verkat på henne. Somliga personer hafva en sådan oförklarlig makt öfver andra, men som naturligtvis blott kan utöfvas öfver dem som äro mottagliga derför. I hvarje skola finnes kanske en skolflicka, som beherrskar de andra, eller draga dem till sig, icke genom skönhet och godhet eller öfverlägsenhet, men genom en makt, som ej kan beskrifvas och ej heller disputeras. Denna makt är kanske hvad den gamla visan menar, då hon säger: Ej för skönhet och behag, Ej för blick och anletsdrag, Ej för troget hjerta heller, Får du älska mig, ty allt Detta kan förändras, eller Varma hjertat kan bli kallt. Ack, men älska mig ändå, Fast du ej vet hvarför, så Tar du alltid carmma ol 5