Aftonbladet – 26 mars 1866, sida 4

tal ärode öfriga så upptröttnade, att många föredraga att tiga framför attän ytterligare med några ord fresta tålamodet. Det är ett stort misstag att bland stadsfullmäktige invälja höga embetsmän, såvida dessa ej visat särskildt intresse för stadens angelägenheter. Sådana personer hafva stora anspråk, ondt om tid, betrakta stadens angelägenheter såsom jemförelsevis underordnade mot dem de eljest äro manade att sysselsätta sig med, — och tåla ingen motsägelse. Fordom voro i Londons många kommunala styrelser Englands mest framstående män mvalda. — Hertigen af Wellington var medlem i mer än hundrade sådana. Men stadens förvaltning var då under all kritik, och de särskilda stadsdelarnes skuldsättning fortgick ohejdad, tilldess London för nägra år tillbaka erhöll en annan kommunalförfattning. Tertius Interveniens.