Aftonbladet – 26 mars 1866, sida 3

näring de fått på flera veckor. Demoralisationen har i följd häraf tilltagit i sådan grad, att de gräsligaste mordgerningar begås för en handfull mais, I Bukarest har en komitå bildats, som genom insamlingar, konserter m. m. söker lindra nöden; men de små tillgångar söm på detta sätt kunna skapas, förslå ej att hämma eländet, hvilket också måste betraktas såsom ett arf från Kusas regering, emedan han försummade att i rättan tid vidtaga åtgärder, hvarigenom olyckan kunnat hindras att stiga till en sådan höjd. NORD-AMERIKA. Konflikten mellan presidenten Johnson och amerikanska senaten blir allt svårare. Den sednare har nyligen i sin tur voterat sydstatsrepresentanternas uteslutande från kongressen, och trots den slutna freden rasar striden på politikens fält häftigare och våldsammere än någonsin. Då man läser de sist anlända tidningarne, skulle man lätt kunna tro att ett inbördeskrig snart åter vore färdigt att utbryta. Den radikala pressen utöser strömmar af skymford mot presidenten och mot unionens hufvudstad, Washington, som den kaller slafveriets Babylon.4 Tidningen Republican liknar presidenten än vid ett Skärl, fylldt af upprorets gift, än vid vuppenbarelsebokens ohyggliga vilddjur, Redaktören af Chronicle hämnas på epitetet den döda ankan, som presidenten en gång gaf honom, med att yttra, att Johnsobs tal i Hvita huset var ett brott icke mindre afskyvärdt än det som begicks den 14 April 18654 (Lincolns mord). Hela den liberala och norden öppet tillgifna pressen anklagar Johnson för att göra gemensam sak med södern och Copperhead-partiet i norden. Tribune, en af de moderataste tidvingarne, skrifver som följer: Det var en mördares kula som gjorde Johnson till president, och detta borde göra honom litet mera hofsam. Det var slumpen och icke folkets val som framkallade denna händelse. Hans skändliga uppförande är derföre endast så mycket mera brottsligt och förtjenar allas förakt. Det är egentligen hans veto mot antagandet af billen rörande byråerna för de och som väckt tron på att Johnson står på de fordna slafstaternas sida. Presidenten ser endast den politiska sidan af det nyss afslutna kriget och glömmer att detta äfven af sydstatsman fäster hön måhända icke nog afseende vid den vigtiga punkten, att de frigjorda negrerna ovilkorligen måste skyddas mot de gamla inbitna slafegarnes ogin het och illvilja. Tidningen Newyork Times försäkrar visserligen att presidentens politik understödes af hela -kabinettet, och detta är visserligen något, men dock icke allt. Kongressen har äfven sitt ord med i laget. Föröfrigt bör man icke glömma att de underrättelser i detta afseende, som komma från Newyork, äro i hög grad misstänkta, emedan denna stad är den enda i hela norden, , der slafpartiet och dess afskyvärda läror vunnit något egentligt understöd. En anmärkningsvärd omständighet är emellertid att folket i norden synes i denna fråga vilja ställa sig på presidentens sida. Times Filadelfia-korrespovdent yttrar härom följande: 4Genom en af de freäliga omhvälfsådant som detta, hade radikala under loppet af några få dagar blifvit helt och hållet slagna ur fältet, och det gifves knappast en kongressmedlem af den radiksla majoriteten, som icke från sin stat eller sitt . valdistrikt fått påstöt om att befolkningen hyser moderata åsigter och att han vid nästa val kommer att få stanna hemma. Denne stora omhvälfning i de politiska åsigterna har blifvit verkställd endast derigenom att den stora massan af folket under en veckar tid försummat sind göromål: täta skäror ha dragit genom gatorna, föranstaltat ofantligs möt n, tvungit. de. enskilda staternas Jagstiftande församlingar -och myndigheter i städerna att understödja presidenten, affyråt . kanöner, sönderslitit de tidningar som sympatisera med de radikala och i allmänhet förklarat, att den radikala fanatismen icke längre för sätta. landets fred i fara. För någta år tillbaka var det veonligt att de, söm sympatiserade med sydstaterna, blefvo . prygnde och misshandlade; nu derermot har! ladet vändt sig, Att utpeka en person såsom radikal eller negerälskaret är detsämma som-att hetsa måssan emot honom. Sydstaternas vänner bära pu hufvudet högre än de på länge gjort, hålla entusiastiska möten för att understödja presidenten och ha plötsligen blifvit helt lojala och ifriga vänner af unionen. z Från Newyork skrifveB:Feniermötet, som söndagen den 4 Mars hölls i en park strax invid N. wyork, räknae 100,000 deltagare. Många häftiga tal höllos, och bland dem som togo till orda var öfverste. OMahony, som bär titel af president i den feniska republiken. Obligationer af ett lån som skall upptagas i den blifvande republikens famn, utbjödos och afsättes på platsen, och de när varande tecknade eig derjemte för ett ganska vackert belopp. Mötet beslöt, innan det åtskildes. att icke mer än sex veckor skulle förflyta förrän fiendtligheterna mot Storbritannien togo sin början... De amerikanska tidningarne hysa olika meningar om denna storartade demonstration. Den katolske erkebiskopen i Newyork har emellertid yttrat sig emot fenierne; samma morgon, som mötet hölls, hade han i alla sitt stifts kyrkor låtit uppläsa ett herdabref, hvaruti han förbjöd de troende att deltaga ifeniernas sammankomster. Om land och folk. Ett folkuppfostringsförslag till våra hushålli nineossällskaner. af Su. frigifna negrerna som framkallat denna storm: hade en vigtig social sida. I sin egenskap; ningar, som endast låta tänka sig iettlana I a RA Ar AA