ingen vill hålla i skaftet: En glädjand uppenbarelse af denna ohåga för att hålla I skaftet på yxan har i dagarne förekommi på riddarbuset, der guillotinen gått igenom till stor glädje för motionären hr Treffen berg, som sedan han icke lyckades slå ihjä representationsreformen kastat yxan i sjön sägande som der står i pjesen: Nej, nej, jag kan ej bödel vara. Medan ridderskapet och adeln sålunde håller frågan öppen om vinnande af de slags likställighet som guillotinen arbetade för, röra sig samtalen i det enskilda umgängeslifvet fortfarande omkring fördelen och behaget af höga förbindelser. Så hörde vi häromaftonen i ett sällskap omtalas hurusom, under ett vistande i Carlsbad för ett par är sedan, grosshandlaren B. jemte flera äldre svenskar en glad afion hade haft den nåden att dricka farbrorskål med hans kongl. höghet hertigen af Dalarne. Följande dag möttes hr B. och prinsen på promenaden; den sednare gick då arm i arm med österrikiska enkekejsarinnan, men nickade icke dessmindre vänligt åt B. med helsningen: God dag, farbror B.! Uppmuntrad af detta förtroliga tilltal närmade sig B. de begge höga promenerande, och framställde skämtande den frågan: Skulle det icke kunna gå an att presentera mig för tant? Hon och jag böra ju betraktas som kusiner !? Historien förmäler ej hvad prinsen svarade härpå eller om den föreslagna presentatioen egde rum; för öfrigt meddela vi den ned den vanliga reservationen: si non e ere, e ben trovato. Kurry.