Aftonbladet – 23 mars 1866, sida 2

UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. Frågan om utvidgande af qvinnans medborgerliga rättigheter. Allmänna besvärsoch ekonomiutskottet, hvars afgifna betänkande om utvidgande af qvinnans medborgerliga rättigheter blifvit i anledning af rikståndens skiljaktiga beslut till utskottets förnyade behandling återremitteradt, har nu afgifvit nytt utlåtande i frågan. Ifrågavarande betänkanae, nytt hvilket utskottet, med föranledande af väckta motioner, hemställde, att rikets ständer måtte i underd. skrifvelse till Kongl. Maj:t, med anmälan att rikets ständer anse befordringsrätt till tjenster och befattningar, hvartill qvinna kan pröfvas lä lig, hädanefter böra henne tillkomma när hon visar sig dertill ega er orderliga kunskaper och skicklighet, och fördenskull rättighet böra medgifvas qvinna att såväl vid de högre elementarläroverken undergå s. k. afgångsexamen, som vid rikets universiteter och dithörande anstalter deltaga i undervisningen och aflägga inom de verldsliga fakulteterna förekommande examina, anhålla att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga de åtgärder, som för genomförande af en sådan förändring i nu bestående förhållanden finnas erforderliga, har af vällofliga borgareståndet blifvit återremitteradt och hade inom de öfriga riksstånden framkallat väsendtligen olika beslut, för hvilka vi förut i våra referater från riksståndens plena redogjert och alltså här förbigå, likasom utskottets skärskådande af de olika förslagen och meningarne vid frågans behandling hos riksstånden. Vi referera deremot hvad utskottet, i afseende qvinnans naturliga bestämmelse, yttrar: Utskottet yttrar sig nemligen sålunda: Häråt måste otvifvelaktigt egnas den största uppmärksamhet. Men då man eftersinnar huru i vårt land blifvit sörjdt för utvägar för mannen och huru för qvinnan, att förvärfva kunskaper och bildning och att göra dem fruktbärande, förefaller det, som skulle den mening hittills gjort sig gällande, att nyssberörda ändamål kunde bäst befordras derigenom att qvinnan utestängdes från tillfälle att odla sina intellektuella anlag och således qvarhölles på en lägre bildningsgrad. Ty under det anstalter för den manliga delen af slägtet äro öfver allt inrättade, erbjudande undervisning och bildningsmedel till danande af vetenskaplighet eller yrkesskicklighet i alla riktningar och för alla ändamål, underhåller samhället, med undantag af folkskolan samt ett och annat seminarium för bildande aflärarinnor, icke någon anstalt för det qvinliga könets uppfostran. Försvararne af detta system och af åsigten om det oriktiga att utvidga qvinnans verksamhetssfer i samhället, beropa gig städse på de särskilda egenskaper, som utmärka henne, till åtskilnad från mannen; men hennes qvinlighet, hvilken beror af en naturlag, lärer väl icke kunna upphäfvas genom de lagar samhället uppställer för hennes verksamhet, likasom det icke visat sig, att de egenskaper, naturen företrädesvis förlänat mannen, utplånats derigenum, att samfundslagarne icke förhindra honom att befatta sig med sådant, som till följd af en urgammal arbetsfördelning fått anseende för att vara lämpligare föremål för qvinnors sysselsättning. Om än qvinnan såsom sådan har en bestämmelse af särskild betydelse, så har hon dock såsom menniska en af ännu högre, och samhällsinrättningarne kunna icke så strängt hafva hänsyn till den förra, att de för. bise den sednare och vigtigare. Det är dock hvad som hittills skett. Sedan utskottet granskat och yttrat sig öfver de hos riksstånden framställda olika förslag till und. skrifvelse i förevarande fråga, slutar det sitt utlåtande sålunda: På grund af hvad anfördt blifvit föreställer sig utskottet, att riksstånden skola vara benägna att, med frånträdande af redan fattade, afvikanda beslut, gilla en framställning som hufvudsakligen åsyftar att, med erkännande å rikets ständers sida af grundsatsen att, ur synpunkten af statens ändamål, qvinnor icke böra, för det att de äro qvinnor, vägras att odla och använda sina anlag, förmögenheter och krafter, med samma rätt som männerna, i allt hvartill de kunna finnas passande, hos K. M:t utverka ej mindre tillämpning häraf, der det efter K. M:ts pröfning lämpligen redan kan ske, än ock förberedande åtgärder till ett följdriktigt genomförande af samma grundsats i den utsträckning, som är med det allmännas fördel förenlig, men i nu bestående förhållanden möter hinder af flerialdig beskaffenhet, hvilkas undanrödjande först efter en noggrannare undersökning, än rikets ständer för närvarande äro i tillfälle åt ärendet egna, kan åstadkommas; och får utskottetalltså inbjuda samtliga riksstånden att förena sig om det beslut att i underd. skrifvelse till K,. Mx, med anmälan att rikets ständer anse anställning i tjenster och befattningar, hvartill qvinnan kan pröfvas lämplig, och hvarifrån hon ej genom grundlag eller ecivillag är utestängd, hädanefter böra henne tillkomma, när hon visar sig dertill ega erforderliga kunskaper och skicklighet, samt för den skull tillfälle böra beredas qvinna att aflägga de för dylik anställning föreskrifna kunskapspro ff anhålla, att K. M:t måtte vidtaga och, der så nödigt finnes, hos riksdagen föreslå de åtgärder, som för genomförarde af en sådan örändring i hittills bestående förhållanden finnas erforderliga. Reservationer af friherre R. Cederström, professor Ribbing, general af Klint samt af hr Isberg.