Aftonbladet – 20 mars 1866, sida 2

ondt eller lågt deri, intet föraktligt slöseri Det är allt hvad jeg kan säga nä. Me lugna henne för all del i detta afseende.? Jag vet ej om hov kommer ihåg si smärtfulla oro. i detta fall?, svarade Molly Innan ni kom hem, då er far var så on på ar Osborne, talade hon mycket med mi om hans penningeaffärer. Och nu vill ho så snart hon ser mig, alltid tsla om honom men jag tror ej hon minnes allting så klar nu. Om hon fick se honom, tror jag ej at hon skulle komma ihåg hvarföre hon oroa sig öfver honom när han var frånvarande. Han bör snart vara här. Jag väntal honom hvarje dag.? Tror ni att er far är mycket ond på ho nom?? sade Molly lika ängsligt som om squirens misshag skulle träffat henve sjelf tJag vet icke4, sade Roger oroligt. Mir mors sjukdom och oron deröfver torde kan. ske verkat någon förändring hos honom. men fordom förlät han oss icke gerna, då vi gjorde honom emot. Jag minnes en gång — men det hör nu icke hit. Jag kan ej låta bli att tro det han för min mors skull lagt mf band på sin vrede och att han ej skall yttra många ord derom. Men deraf följer icke att han glömmer något. Min far har icke måvga familjeband, men de få han eger, äro honom mycket kära, och allt hvad som deruti sårar honom, går honom mycket djupt till sinnes. Den olyckliga värderingen af godset! Den kom min far genast att tänka på post-obits — Hvad vill det säga? frågade Molly. Att upptaga penninglån, som skulle återbetalas vid min fars död, hvaraf naturligtvis föranledes beräkningar på hans lifslängd. Det är förskräckligt! Jag är så viss på att Osborne aldrig uppagit något sådant lån, så viss derpå, som