Aftonbladet – 20 mars 1866, sida 2

mig talar hon oupphörligt om honom. Jag har på de sista dagarne sett henne så litet. och jag är rädd att hon glömmer många Isaker nu. . Men 1. alla fall, så skulle jag vara bra glad om jag hade något att säga henne, ifall hon frågsr mig ännu en gång.? Han lutade åter hufvudet i händerna och svarade ej på en stund. Hvad vill hon veta?? sade han slutligen, Har hon hört att Osborne kommer hem ?7 Ja, men hon vill veta när han kommer, och hvar han är.? Det kan jag icke säga. Han kan vara här hvilken dag som helst. Jag vet ej hvar han är. Jag tror att han äri utlandet, men jag vet icke säkert.? ?Men ni har ju skickat pappas bref till honom ?? Jag har skickat det till en af hans vänner, som bättre än jag vet hvar han finnes. Ni vet visst att han har gjort skulder, Molly. Ni kan ej så länge hafva varit en medlem af familjen utan att veta så mycket. Af detta skäl, och af ett annat, kan jag ej nu veta hvar han är? Jag skall säga henne det. Ni är viss på att han kommer ?? Fullkomligt viss derpå, Men Molly, jag tror att min mor kan lefva ännu någon tid, tror ni icke det? Doktor Nicholls sade igår att hon var bättre än han hoppades. Ni är väl icke rädd för någon förändring, som gör er orolig för att Osborne icke skall hinna hem ?7 Nej. Det är blott på hennes begäran jag gjort dessa frågor. Hon längtade så efter att få höra något om honom. Jag tror att hon drömmer om honom, och då hon vaknar, finner hon nöje i att tala om hoaom med mig. Hon ställer alltid oss båda