HUSTRUR OCH DÖTTRAR MOLLY GIBSON. ) Roman af mrs GASKELL: Hon skall vara färdig på hvilken tid ni vill bestämma. Jag är mycket ledsen öfver detta. Min dåraktiga blyghet är kanske skulden dertill; men ni måste dock medge att ett löfte är ett löfte. Har jag sagt att ett löfte är en elefant, min fru? Det är ej värdt att tala längre om detta, ty då förlorar jag visst återstoden åf min sjelfbeberrskning. Jag är en gammal-tyrann, och hon — stacka:s barn — som nästan beständigt varit sjuk, har alltid låtit mig få min vilja fram. Jag hoppas ni ursäktar ig, mrs Gibson och tillåter mig hemta Molly klockan tio i morgon förmiddag. Med största nöjet, svarade mrs Gibson småleende, men så fort han lemnat rummet, tillade hon: Molly, jag förbehåller mig att du aldrig mera utsätter mig för den der herrns missnöje! En squire! Nej en björn eller lindrigast sagdt en bonde, ville jag kalla ho nom. Du får icke så der mottaga och afslä bjudningar, som om du vore oberoende af dina föräldrar, Molly. Var så god och visa mig den ST att först begära mitt samtycke, min söta flicka! eMen pappa hade sagt att jag skulle tå SR med, invände Molly med gråten i halsen. Men som jag nu är din mamma, så får ) Se ÅA. B. n:r 14—21, 24-27, 29—33, 35—38, 40-43, 16, 48, 50, 52, 56, 58, 60 och 61.