Aftonbladet – 14 mars 1866, sida 2

blifva den naturliga följden af att grefvinnans uppdrag nöjaktigt utfördes. Mr Gibson tycktes ej heller vara riktigt nöjd med detta resultat, men han sade dock ingentin derom. Lady Harriets bref voro korta oc lustiga. Hon hade en viss välvilja för sin fordna guvernant, hvaraf hon förmåddes att ibland skrifva till henne, men hon kände sig. alltid till hälften belåten, då brefvet väl var skrifvet och afsändt, öfver att vara befriad för någon ti från tanken derpå. Således innehöllo hennes bref inga förtroliga meddelanden, men tillräckligt småsqvaller fr n det ställe der hon befann sig, familjenyheter och uttryck af uppriktig, om ej utomordentlig aktning och välvilja, för att förvissa Clare att hon ej var glömd af sina fordna elever. Dessa bref anfördes och omtalades icke litet under mrs Gibsons samtal med damerna i Hollingford. De hade gjort god nytta i Ashcombe, och voro icke att förakta i ge Men hvad som ytterligt förundrade henne var de vänliga helsningar till Molly och frågor huru mamsellerna Browning tyckte om det t6 hon skickat dem, som förekommo i lady Harriets sednaste bref. Molly måste derför förklara detta och slutligen fullständigt berätta huru hon tillbringat eftermiddagen på slottet Ashcombe, samt beskrif.a fröken Harriets besök hos mamsellerna Browning. Sådana inbillningar! sade mrs Gibson litet förtretad. Lady Harriet lofvade dig ett besök bara för att förströ sig litet medan hon var här. Hon ville blott göra narr af mamsellerna Browning och skratta åt huru de båda sedan skulle tala om henne, som om hon vore deras bästa vän. Jag tror ej att hon ville göra narr af dem, Det såg ut som om hon riktigt varit god och vänlig emot dem. :