Aftonbladet – 12 mars 1866, sida 3

TIBL AIGASUIGIL Gi FLIRGICSLEUUCE CI SERASA AITTELD i vägen för regeringens fullgörande af en ringa förbindelse. Efter slutad diskussion skrec till votering, som utföll med 28 röster för bifa till K. M:s framställning mot 11, som voro fö utskottets. Plenum upplöstes härefter af talmannen, sol yttrade, att den talförhet borgareståndet fortf rande visade ända in i sista stunden af sin til varo gjorde nödigt att förstärka kanslipersonale med ytterligare 2 notarier. Denna tillökning kanslipersonalen bifölls. Bondestånrdet. (Kl. 5 e. m.) I detta plenum fortsattes och afslutades be handlingen af ekonomiutskottets betänkande n: 56, i anledning af väckta motioner angående un dervisningen i elementarläroverken och derme sammanhängande ämnen. Utskottet hade i 6:te punkten hemställt att ri kets ständer måtte på det sätt bifal:a en af Jo hannes Andersson från Elfsborgs län väckt mo tion att rikets ständer hos K. M:t anhålla on den förändring i 12 af nu gällande stadga fö rikets elementarläroverk, sådan denna lyde efter kungörelsen den 12 Maj 1865, attlärjunge som begagnar sig af undervisningen i latin, mi på målsmans anhållan frikallas från grekiska språkets läsning och i stället under de lärotim mar, då sådan befrielse eger rum, undervisas på sätt rektor och Järare, med billigt afseend på målsmans uttryckta önskan, finna för honon lämpligt, eller ock utom skolan njuta sådan un dervisning som af rektor godkännes. I anledning af detta förslag uppstod en längre diskussion. Lönnlerg framhöll de svårigheter, som skulle uppstå i tillämpningen af ett sådant stadgande och tal. hade sjelf som lärare haft tillfälle at iakttaga den oreda och villervalla som uppståt deraf, att lärjungar befriades från vissa af skolans ordinarie skolämnen. Rosenberg kunde icke heller godkänna förslaget, emedan det vore opraktiskt samt det dessutom vore mindre välbetänkt att oupphörligt göra ändringar i skolstadgan. Lundahl ansåg att målsman borde ega rätt att i stället för grekiskan bestämma det läroämne som denne ansåg för sin myndling vara nyttigast att inhemta. Carl And. Larsson biträdde motionen och ansåg att grekiska språket ganska väl kunde undvaras bland läroämnena. Svensen yttrade sig äfven för bifall. Man förvärfvade sig ej någon praktisk erfarenhet genom att läsa Cyri fälttåg eller Platos filosofi på originalspråket. Ville man lära känna dessa författare så kunde det ske med samma nytta genom att begagna goda öfversättningar af dem. Motionären Johannes Andersson yrkade bifall till sitt förslag. För grekiska språkets bibehållande såsom obligatoriskt läroämne talade vidare Sven Nilsson, Rydström, Forsbeck, Per Nilsson i Espö och Uhr, egentligen fästande sig vid den oreda, som skulle uppstå om förslaget bifölles. Lönnberg framhöll den vigtiga del som studiet af antikens författare intager i nutidens bildning, och Sköldberg från Nerike sökte af egen erfarenhet visa den ringa nytta man hade af studiet i de s. k. döda språken. Tal. hade nemligen inhemtat kunskap både i latin och grekiska; af det förra hade han någon gång funnit både nytta och nöje, men af den kunskap han inhemtat i grekiska språket hade han ingen enda gång under sin lefnad haft något gagn. Punkten bifölls med 48 ja mot 35 nej och öfrige i utlåtandet ej omnämnde punkter biföllos utan diskussion. Sammansatta statssamt ekonomiutskottets betänkande n:r 3, i anledning af motioner angående förändring i sättet för båtsmansroteringens och båtsmanshållets utgörande, lindring deri, m. m., äfvensom utarbetande af förslag till ny fördelning af städernas båtsmanshåll blef derefter föredraget. Uti första punkten af detta betänkande hade utskottet tillstyrkt, att de väckta förslagen, att staten öfvertoge båtsmanshållets uppsättning mot vakansafgift, eller att någon del af båtsmanshållet och deraf den s. k. och af endast 27 nummer i Blekinge samt 15 i Södra Möre härad bestående frälseroteringen, måtte hållas vakant emot en afgift som borde användas till förhyrande af matroser och andra för flottan erforlerliga utgifter samt att de i Halland och å Gotand varande båtsmanskompanier måtte indragas och de båtsmansskyldige i stället erlägga vakansafgift, ej för närvarande må föranleda till någon rikets ständers åtgärd. N. Petters ersson, Rudberg, C. ÅA. Larsson, Petter Larsson och Andreas Eriksson m. fl. yrkade att de i ofvannämnde motioner framställda förslag måtte bifallas. Återremiss i enahanda syftning yrkades af Carl Ifvarsson, Rundbäck och S. Nilsson. Rosenberg och Sv. Bergström ansåg det minIre välbetänkt att göra försök till indragning af len stående armån, isynnerhet under nuvarande förhållanden. Vid slutlig proposition i afseende A första punkten, hvilken i sammanhang med len andra diskuterades, bifölls densamma med i3 ja mot 38 nej. Utskottets afstyrkande i andra punkten af förslaget, att båtsmanshållet i Blekinge och Södra Möre måtte till nummerstyrkan nedsättas, blef, ippå yrkande af Nils Pettersson, med ogillande agdt till handlingarne. Tredje och fjerde punkterna, innehållande hemställanden att rotehållarne måtte befrias från bekostande ai båtsmännens koppsäckar och småpersedlar samt att K. M:t täcktes låta utarbeta och till nästinstudande riksdag framlägga ett på nuvarande förhållanden bygdt förslag till förnyad fördelning af städernas båtsmanshåll, blefvo båda af ståndet utan diskussion godkände. Samma utskotts betänkande n:r4, afstyrkande en af Jöns Andersson väckt motion om utredning och ett närmare bestämmande af den rystningsskyldighet, som må åligga mjöloch sågvarnar, hvilka, i förening med jordegendom, en sådan skyldighet utgjort, men blifvit derifrån pefriade, bifölls utan någon diskussion. Motionären, OC. A. Larsson, Uhr och Aug. Andersson, yrkade bifall till motionen som afslogs, på utskottets hemställan, Lundahl meddelade att inom utskottet den upplysning inhemtats, att rågan redan vore af kammarkollegium afgjord det syfte motionen afsett. C. Ifvarsson, Sv. Nilsson, Östman, Ola Lasson och Sv. Hansson viföllo betänkandet, hvilket äfven af ståndet sodkändes. Ståndet åtskildes kl. 10 e. m, Statsrådet friherre Gripenstedts första anförande angående franska handelstrak