Aftonbladet – 12 mars 1866, sida 3

LURDAGENS AFTOUNPLENA. Ridderskapet ech Adeln. (Kl. 6 e. m.) Fortsattes och afslutades föredragningen a sjunde hufvudtiteln. Endast vid 16:de punkten som afstyrker K. M:ts proposition om ett anslag a 40.000 rdr till inköp af grosshandlaren Lind strands egendom i Carlskrona och dess apteran. de till landtstats-embetshus, uppstod någon dis kussion. Hr Nordenfelt yrkade bifall till K. M:ts proposition, men hans åsigt vann ej något understöd, utan blef utskottets afstyrkande bifallet, efter yttranden af frih. Rud. Cederström och hr Rosensvärd, hvilka ansågo att med denna byggnad väl kunde anstå något, hest då nu all möjlig sparsamhet med statens medel måste iakttagas. Vid de återstående punkterna uppstod ej någon diskussion, utan blefvo de godkända i enlighet med utskottets hemställan. Efter det alla punkterna voro afgjorda fick hr Nordenfelt ordet och reserverade sig mot ståndets beslut i den ofvan nämnda 16:de punkten. Derefter föredrogs bevillningsutskottets betänkande n:r 3, angående allmänna bevillningen. I 6:te punkten afstyrker utskottet en väckt motion, att pensionstagare skulle befrias från bevillning ä pensionsbeloppen. Motionären, hr Linroth, försvarade varmt sin motion och understöddes af hrr Wolfelt och Lagerbjelke, hvilka yrkade återremiss af punkten. Frihh. af Schmidt och af Ugglas, hrr v. Ehrenheim och Bergenstråle fästade uppmärksamheten på det orimliga i att borttaga bevillning å alla pensioner. — Sådana till belopp af 300 rdr och derunder voro fria — då personer funnes som hade till och med flera tusen rdr i pension, för hvilka de således skulle i olikhet med alla andra medborgare vara befriade från att lemna sitt bidrag till statsutgifternas betäckande. En sådan frihet från erläggande af bevillning innebure dessutom en orättvisa mot allt hvad arbetare heter. Dessa talare yrkade bifall. Vid anställd votering mellan utskottets förslag och äterremiss, segrade utskottet med 57 röster mot 20. Nionde punkten återremitterades för vidtagandet af ändringar i redaktionen af 1:a och 2:a mom., rörande den bevillning som skall erläggas af bankbolag, hvilka hafva afdelningskontor på flera håll. Återremissen bifölls på yrkande af frihh. af Ugglas och af Smidt, hrr Wolfelt, -Bergenstråle och Lagerbjelke. En längre diskussion uppstod vid 32:a punkten, i hvilken utskottet tillstyrker, att konungens befallningshafvande skola till ordförande i bevillningsberedningarne utse personer, som, jemte andra förut stadgade qvalifikationer, äfven hafva den, att de bo mom distriktet. Frih. Rappe, frihh. af Ugalas och hr v. Ehrenheim sägo i detta tillägg en farlig inskränkning i K. M:ts befallningshafvandes valrätt och yrkade afslag. Hr Beroenstråle åter yrkade bifall och ansåg att den nämnda qvalifikationen skulle på många orter blifva af stor nytta. Med 29 röster mot 28 — den förseglade sedeln — afslogs utskottets förslag. I instruktionen för taxeringsförrättningarne föreslår utskottet, att uppskattningen af egendom, verkställd 1867, skall under 3 år oförändrad bibehållas, dock med vissa uppräknade inskränkgar. Detta, utskottets förslag rönte motstånd från grefve Mörners, frih. C. J. Alströmers, hrr Lagerbjelkes och Liljenstolpes sida; desse talare yrade afslag och ville att tiden skulle bestämmas blott tills riksdagen annorlunda besluter?, hvarjemte de ansågo orätt af nuvarande representationen att stadga en viss tid under hvilken uppskattningen skulle ega bestånd, då den näst mmanträdande riksdagen kunde, om den så för godt funne, upprifva detta beslut. Frihh. af Ugalas och hr v. Ehrenheim yrkade bifall, emedan de ansågo att tätare förändringar i fastigheters uppskattningsvärde ej borde göras. Punkten återremitterades. Sista punkten, i hvilken utskottet föreslår ett tillägg till den gamla redaktionen af 1 mom. af bevillnings-stadgans 8, rörande sättet huru personer skola beskattas på en gång för inkomst af kapital och arbete samt af jordbruksfastighet, föranledde någon diskussion. Hrr w. Geyer och Bergenstråle yrkade afslag och att det måtte förblifva vid den gamla redaktionen; för utskottets förslag yttrade sig frih. af Ugglas och af Schmidt. Genom votering — 19 röster mot 17 — gillades det föreslagna tillägget. Ståndet åtskildes kl. 11. j Presteståndet. Lagutskottets betänkande n:o 28, afstyrkande notion om inrättande af förlikningskomitåer fann ndast tvenne försvarare, nemligen biskop Flensurg och doktor Petrelli. Deremot yttrade domrosten Sonden, kyrkoherdarne Englund och Oterström, doktorerna Moberger och Sandberg samt vofpredikanten Rosenius sitt missnöje med detl esultat hvartill utskottet kommit, och yrkade utt betänkandet måtte återremitteras. Vid framlld proposition begärdes votering, hvarvid bekandet godkändes med 21 röster mot 16. Mot letta beslut reserverade sig doktor Moberger och yrkoherden Englund. Vidare föredrogs ekonomiutskottets betänkande Ir 58, i anledning af väckta motioner angående olkskoleväsendet. Redan om första arne, uppstod en långt diskussion, hvaruti en ingd talare deltogo. För bifall till betänkanlet yttrade sig professor Ribbing. kyrkoherden Simonsson och doktor Falk. Motionären, kyrkowerden Eklund, yrkade deremot att betänkandet nåtte återremitteras. Domprosten Sonden dermot önskade rent afslag på betänkandet och ifall till motionen. Åtskilliga andra talare, såom biskoparne Beckman och Björek, doktor Sandberg, prosten Palmlund och hotpredikanten Cosenius talade alternativt för återremiss eller ifall till motionen. I anledning häraf begärdes otering, hvarvid till kontraproposition antogs len i kyrkoherden Ekelunds motion föreslagna indring af 10 2 mom, i folkskolestadgan. Reultatet af votermgen blef emellertid att utskotets dpstyrkande mening segrade med 20 röster not. I. Alla öfriga punkter godkändes utan diskussion, ned ett enda undantag. Lars Magnus Carlsson ar nemligen väckt motion att risets ständer nåtte i skrifvelse till K. M:t anhålla att statsvidrag till folkskolorna böra utgå ej endast efter. kommunernas bidrag, utan jemväl efter deras erkliga behof. På förslag af biskop Sundberg veslöt ståndet att uppskjuta denna fråga tills 8:de mfvudtiteln inkommit, för att i sammmanhang ! lermed behandlas. Ståndet åtskildes kl. 3410 e. m. Bergareståndet, (Kl. 6 e. m.) I detta plenum föredrogs bevillningsutskottets etänkande n:r 2, angående allmänna bevillnin-. en, Paragrafen 2, rörande en af hr Sundvallson ! äckt motion om att fastighetsbevillning af hus; städerna måtte sättas lika med fastighetsbeillningen af jordegendom, föranledde en längre lebatt, under hvilken flera talare yrkade bifall ill utskottets hemställan, att nämnde motion ej nåtte af rikets ständer godkännas. Andra talare ttrade sig åter för billigheten, af en jemnare ördelning af denna bevillning. Ärendet blef efer votering återremitteradt med 33 röster motl: 2, som röstade för bifall till utskottets hemtällan. Till vinnande af större tydlighet i afseende på yftemålet med och omfattningen af föreskriferna i nuvarande 1:sta och 2:dra momentet af S hade utskottet ansett nödigt att åt dessa ! nomenter gifva en något förändrad redaktion, ! om dock ej befanns tvdligare och bestämdare. 1