;jsakligen dock upprepande samma skäl och ytt -randen, som förut blifvit framställda. I Bjerkander föreslog ett beslut, hvarigenom skrifvelsen skulle tilläggas ordet brohällnings I besväret?, Carl Ifvarsson ogillade hvad utskottet yttra lom undantag och modifikationer, men biföl för öfrigt förslaget. Petter Andersson och Pe Persson från Wermland, Engman, Svante Berg ström och Hörnfeldt förenade sig häruti oc! Anders Eskilsson instämde i hufvudsakliga delar med Carl Ifvarsson; August Danielsson förenade sig äfven med sistnämnde ledamot. . Forsbäck ville hafva bort modifikationerna men tillägga ordet brohållningsbesväret4i skrif velsen. Sven Hansson instämde härati. Olof Nilsson och Per Nilsson från Kristian stads län yttrade äfven missnöje med förslaget. För bifall talade O. B. Olsson, Gustaf Jonsson, Tjernlund, Anders Jonsson, Johan JBergström, Uhr, Sven Nilsson från Skåne och Ryd ström, Rudberg, Lundahl, August Andersson, Östman, Per Nilsson i Espö, Matts Persson och Carl And. Larsson hufvudsakligen på det skäl, att utskottets förslag innebär ett obestridligt steg At äfven om detta vore mindre än man önskat. Lönnberg biföll förslaget och fästade uppmärksamheten på att om man vore missbelåten med förslaget vore det bättre att återremittera frågam, än att här besluta en redaktionsförändring, ty i sednare fatet kunde man löpa risk att förlora alltsammans. Rosenberg upplyste de föregående talarne om att vägoch brohållningsskyldigheten enligt lag är gemensam, så att, då utskottet talar om väghållningsskyldighet, ligger deruti äfven skyldigheten att underhålla broar inbegripen, hvarföre Bjerkanders m. fl. yttrande i detta afseende vore af föga eller ingen betydenhet. Flera hafva klagat att utskottet icke tagit steget fullt ut, men tal. fästade uppmärksamheten på att i utskottet sutto många tjenstemän samt att bondeståndets ledamöter i detsamma icke, oaktadt alla ansträngningar, kunnat komma längre än som skett — yrkade bifall, ty den väg utskottet visat sig beträda är god, och man kan hoppas att alltmer och mer framgå på densamma. Sedan derefter flera talare ånyo uppträdt, förklarades slutligen, efter många förnyade rop på proposition, diskussionen vara afslutad, och vid begärd samt anställd votering blef utskottets hemställan i 1:sta punkten bifallen med 53 ja mot 43 nej. 2:dra och 3:dje punkterna i betänkandet, afstyrkande tvenne motioner i samma ämne, biföllos utan diskussion. Ekonomiutskottets betänkande n:r. 56, i anledning af motioner angående undervisningen i elementarläroverken och dermed sammanhängande ämnen, föredrogs derefter. I första punkten hade utskottet afstyrkt en af Jonas Andersson från Östergötland väckt motion att läroämnena i elementarläroverkens första klass öfverflyttades till folkskolan. Carl And. Larsson, Svensen och O. B. Olsson yrkade bifall till motionärens åsigt. Lönnberg: Redan vid förl. riksdag väcktes motion i dessa ämnen, men afslogs af alla fyra stånden. Tal. ville ej heller bifalla densamma: så länge våra folkskolor på flera ställen befinna sig i det skick nu är händelsen. Detta härrör af lojhet .hos skolråd och församling samt odugliga lärare, skolmateriel och lokaler. Tal. ansåg frågan för en framtidsfråga, som dock icke för närvarande borde bifallas. Häruti förenade sig J. Bergström och Forsbäck. Rosenberg sökte försvara folkskolan samt visa att de läroämnen, som bibringas i första klassen af elementarläroverken ganska väl kunde lemnas i folkskolan. Det ligger någon ännu fördold orsak till det motstånd denna fråga rönt, och det är att i städerna vill man ej låta bättre mans barn gå i folkskolan, hvarföre man satt undervisningen i första klasserna af elementarläroverken så lågt att dessa klasser i sjelfva verket icke iro annat än folkskolor. Man har derjemte tilllagt tyska språket i första klassen för att till skenet göra någon olikhet. Talaren yrkade afslag i betänkandet och bifall till motionen. Rundbäck ansåg folkskolan böra vara ett afslutet helt och gillade utskottets förslag, hvilket äfven biträddes af Engman och Östman. För bifall till motionen talade deremot Lunlahl, Nils Pettersson, August Danielsson och Matts Persson. Lönnberg. En talare har sagt att tyska språet blifvit nedflyttadt i första klassen endast för utt derigenom göra en skilnad fiån folkskolan. Detta vore dock ej händelsen, utan orsaken vore nödvändigheten att fördela läroämnena så att ifven i första klassen undervisning i ett språk emnades, och man har dervid valt det tyska såom varande det för barnets uppfattning lättaste. Genom votering bifölls utskottets betänkande ned 2 ja mot 38 nej: Plenum afbröts kl. 3 för att åter fortsättas kl. e. m.