Borgareståndet. (Kl. 10 f. m.) Vid fortsatt behandling af frågan om valfrihet i afseende på grekiska språkets läsning bifölls utskottets hemställan med 30 röster mot 27, hvilka afgåfvos för ett af hr Witt för. slag, att ständerna skulle anhålla om den ifrågasatta valfriheten utan att yttra sig om huru tid, som lärjungarne derigenom finge ledig, borde användas. Vid en preliminär votering hade hi Witts förslag antagits till kontraproposition med 33 röster mot 24, hvilka sednare voro för afslag. I öfrigt bifölls utskottets försåg Lagutskottets betänkande n:r 16, rörande upphörande af adelns särskilda forum, som föredrogs i samband med ett protokollsutdrag från adeln om det beslut som på riddarhuset i ämnet fattats, föranledde en mängd af ståndets ledamöter att uttala det allvarsammaste ogillande af adelns utaf uppenbar egennytta dikterade beslut, anseende. man ståndet ha velat befria sina medlemmar från den del af privilegiet, som kunde för dem medföra någon olägenhet, men bibehålla den så förkastliga olikheten inför lagen, der den kunde medföra för adeln någon fördel framför öfriga medborgare. Meningarne inom ståndet voro delade blott i fråga om lämpligaste sättet att gifva uttryck åt detta ogillande. Några ansågo bäst attafslå utskottets förslag ; andra funno detta betänkligt, då det kunde misstydas såsom skulle ståndet icke vilja reformen. De yrkade derför bifall, de flesta under förutsättning att om lagutskottet, för att åstadkomma ett resultat, hemställer till de öfriga stånden att bifalla adelns beslut om upphäfvande af det särskilda forum i brottmål, ståndet då borde afslå en sådan hem ställan, Om den gång den vidare behandlingen kunde få, yttrades dock olika meningar, i det vågra antogo, att utskottet kommer att anseden del af förslaget, som af alla fyra stånden godkännes, vara definitivt af ständerna antaget. Emellertid blef utskottets förslag slutligen bifallet. Sednare delen af utskottets förslag, om vissa föreskrifter för underrätterna i fråga om frälsemän blef deremot återremitterad. Flera talare yrkade till en början rent afalng då det icke förefunnes något skäl hvarför andra och särskilda föreskrifter skulle förefinnas för frälsemän än för andra medborgare, sedan adeln upphört att hafva någon politisk betydelse. Man förenade sig dock slutligen om återremiss sedan det blifvit påpekadt, att saken kunde förtjena tagas i förnyadt öfvervägande för att få upphäfda några för närvarande befintliga, numera alldeles onödiga föreskrifter af samma natur som den af utskottet tillstyrkta. Betänkandet om allmänna bevillningen föredrogs derefter. En vidlyftig öfverläggning, som ej hann på f. m. afslutas, utspann sig i fråga om bevilningen å jordbruksoch annan fastighet. En mängd talare yrkade att ståndet skulle äfven denna gång vidhålla sin städse uttalade åsigt, att bevillningen på all fastighet borde vara lika, och de flesta ville derföre bifalla hr Sundvallssons motion, att bevillningen ä fastighet bestämmes till 3 öre för 100 rdr af värdet. (Den är nu 5 öre på stadsfastighet.) Andra ville åstadkomma likheten genom att höja bevillningen på jorbruksfastig! et äfven till 5 öre. Hr Carlsson, understödd af hr Murån, ville under uttryckande att ståndet vidblef sina förr i ämnet uttalade åsigter, låta bero vid utskottets förslag om de nuvarande siffrornas bibehållande: Öfverläggningen härom fortsättes i afton: Bondeståndet. (KL. 10 f. m.) Sammansatta lagsamt ekonomiutskottet har i sitt betänkande n:r 2, med anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden i fråga om skyldighet att bygga och underhålla vägar och broar föreslagit, att, med vissa undantag, såsom dels af tjenstemäns löner och pensioner samt några andra dermed jemförliga inkomster, dels ock med vissa modifikationer i afseende å inkomstbevillningen i allmänhet, rikets ständer ville i skrifvelse till K. M:t uttrycka deras åsigt om rättvisan deraf, att väghållningsbesväret inom kommunerna å landet utsträckes till alla skattskyldige, samt med ofvan antydda undantag och modifikationer utgöres efter det fyrktal en hvar har sig åsatt samt att ständerna hos K, M:t begära propösition i ämnet i ofvan antydda riktning. Vid föredragning af detta be: tänkande uttänjdes diskussionet i mer än två timmar och en mängd talare uppträdde, hufvud