Aftonbladet – 10 mars 1866, sida 1

Article Image
Parkers Skrifter. Theodor Parker, det nittonde seklets Luther! — Hvilken religionens, bildningens och frihetens vän känner ej sitt hjerta slå med kraftigare, lifsfullare slag vid ljudet af detta namn? Hvad har han då gjort, denne märkvärdige man, hvars rykte redan går öfver all land både i nya och gamla verlden? Han har talat sanning — från predikstolen. Han bar talat till sitt folk, sin tid, sina åhörare, ban har vågat gissla sin tids synder. Han har återförmält religionen med det praktiska lifvet. Vi säga återförmält, ty de hafva varit förenade en gång förr under katolska kyrkans välde. Katolicismens grundtanke var, att religionen skulle genomtränga och helga lifvet, att menniskan i all sin bandel och vandel städse skulle ha Gud för ögonen. Men Gud utträngdes snart af helgon, påfvar och prester; religionen, i stället att genomtränga och besjäla lifvet, förslafvade det och sänkte menskligheten i hierarkiens bojor. Det var mot detta det praktiska lifvets slafteri under religionen, representerad af prestväldet, protestantismen protesterade. Men denna protest bar under tidernas lopp urariat till ren äktenskapsskilnad. Religionen bar blifvit en blott söndagsreligion och det praktiska lifvet ett profant hvardagsarbete. Katoliken bad, arbetade — och syndade om hvartannat alla sju dagarne i veckan; protestanten arbetar och syndar sex dagar i veckan, dermed har hans religion ingenting att beställa; men på den sjunde — ja då kan ban, om han vill, gå i kyrkan och asöra en predikan enkom för söndagen, utan sammanhang med veckoarbetet eller veckosynderna. Praktiskt lif sex dagar utan religion, opraktisk religion en dag. Gud bar dragit sig tillbaka ur verldshvimlet och sitter nu i kyrkan och — sofver; vill du vara religiös, gack dit och gör sammaledes. ss Ett nytt reformationsarbete är börjadt, en protest mot de protestantiska kyrkornas opraktiska, traditionella, formella söndagskristendom är inlagd, ett nytt äktenskap mellan religionen och lifvet är stiftad — af Theodor Parker. Se der hans plats och betydelse inom den religionshistoriska utvecklingen. Han har icke velat bilda en ny sekt, han har icke tillagt några nya dogmer till kyrkans och statens auktoriserade kristendom; men han har velat återföra denna till Kristi kristendom. Men, säger man, af en så storartäd, praktiskt-religiös verksamhet borde ock några stora praktiska resultater kunna uppvisas. Nå väl, vi kunna redan uppvisa tvenne fakta. Fyra millioner befriade slafvar välsigna Parkers namn, och i dessa dagar framlägges för kongressen i Washington en petition från Amerikas qvinnor om rösträtt. För dessa båda ideer, slafvens befrielso och erkännandet af qvinnans medborgarrätt i staten kämpade Parker med sin ljungande vältalighets hela styrka. Många tänkare, det är sannt, bafva före Parker tönkt de sanningar, för hvilka ban kämpat, många talare hafva före honom uttalat dem både från lärdomens kateder och folktribunen; men han har uttalat dem från predikstolen, ban bar uttalat sanningarne i religionens namn, han bar förmedlat deras öfvergång från förståndsfakta till fakta i folkets religiösa medvetande; ban bar upphöjt ideen till moralisk makt och derigenom satt i rörelse den mäktigaste häfstång verlden eger. Men må hans egt.a arbeten föra bans talan. Redan har Tyskland med entusiasm på sitt språk tillegnat sig alla bans arbeten. 1 vårt land hafva ännu blott 3:ne delar utkommit, men dessa hafva dock redan varit nog att äfven här göra Parkers namn kändt och vördadt. Derföre och då vi från den grånade frihetsvän, hvilkens skickliga penna skänkt oss dessa trenne öfversättningar, icke torde hafva flere att hoppas, våga vi ett försök att fullfölja det påbörjade arbetet, i det vi för svenska allmänheten framlägga följande prenumerations-anmälan, förlitande oss på en kraftiz uppmuntran från alla religionens, sanningens och frihetens vänner. Upsala den 15 Februari 1866. Victor Pfeiff. Subskriptions-anmälan. Undertecknad, som öfvertagit det ekonomiska bestyret med utgifvandet af Parkers Skrifter, får härmed inbjuda den vördade allmänbeten till subskription å 4 delar i svensk öfversättning af anförda skrifter. Innehållet i dessa delar utgör ett urval af sådana den frejdade mannens predikningar och tal, hvilka, af mera rent universell karakter, icke särskildt afse amerikanska förhållanden, utan träffa, röra, bänföra och uppbygga den civiliserade menniskan ihvitken verldsdel och hvilket land som helst. Med följande, redan för tryckning färdiga, predikningar och tal har utgifvaren för afsigt att öppna den här anmälda samlingen: i Om Kristi, Kyrkans och Samhällets Kristendom; — ?Om det förgängliga och oforgängliga i Kristendomen, tal vid en prestvigning; — Om qvinnans offentliga verksamhet?; — Om krig; — Amerikas politiska bestämmelse och tidens tecken; — ?Om följderna af en omoralisk lefnadsprineip och ett falskt begrepp om lifvet?; —En mjödkumlas tankar om verldens plan och ändamål; — Om Jesu förhållande äl sin tid och alla tider; — ?Om odödligt lif, — Om ålderdomen; — ? Om falsk och sann teologi; — Om skönhet i materiens verld, betraktad såsom en Guds uppenbarelse; — Om köpmän?; — Om de farliga klasserna i samhället? ; — Om folkets offentliga uppfostran; — Om folkets hufvudsynder?. Hvarje del kommer att innehålla 22 å 25 ark stor 8:vo, vackert tryck och papper, till ett pris för Subskribenter af 2 rdr 50 öre eller för de fyra delarne tillsammans 40 rdr. Boklådspriset blir 3 rdr 25 öre å 3 rdr 75 öre för bvarje del. Om företaget, såsom man bör kunna taga för gifvet, vinner allmänhetens deltagande, komma Parkers återstående arbeten att omedelbart efter de nu erbjudna delarne utgifvas. Så snart 400 Subskribenter blifvit tecknade, börjar arbetets tryckning, och är det beräknadt, att de två första delarne skola utkomma redan detta år och de begge andra under loppet af nästa år. Subskription å enskilda delar medgifves icke, utan måste den göras å alla fyra delarne. Subskriptionslistor finnas att tillgå i rikets alla boklådor. derifrån uppgifter om subskribenternas antal skyndsammast insändas till undertecknad. Upsala den 15 Febr. 1866. saias Edquist. Na 15 indertec NN den 19 Pr AS 2

10 mars 1866, sida 1

Thumbnail