icke gifves ens för år 1867 äfven om gevärsfabrikationen ännu mera uppdrefves, att då, såsom nu är föreslaget, ytterligare anvisa 320.250 rår, vore i högsta grad olämpligt under sen tid, då statens tillgångar för andra angelägnare:ändamål äro i hög grad anlitade. De nå reserverade stora summor voro fullt tillräckliga, för att för en lång tid gifva -gevärsfaktorierna full sysselsättning, och den af en talare yttrade farhåga, att de kunde tvingas inställa sina arbeten, vore så mycket mindre grundad, som bekant wore, att enskilde, som vid faktorierna gjorde beställningar, långa tider fått vänta på dessas effekturl erande. Att för mycket forcera gevärsfabrikatioI nen för statens räkning vore olämpligt, äfven . derföre, att man ännu ej blifvit ense om en pas. I sande modell. Talaren ville ej dermed hafva . sagdt, att man helt och hållet skulle lägga ar: marne i kors och afbida tiden då tvisten om den .l!ena modellens företräde framför den andra blif;) vit sliten, ty hvad vi framförallt behöfva vore ; vapen, men han ville påminna om vice talmancl nens förmiddagen yttrade ord, att om vi oför modadt behöfde täga på oss krigets rustkappa, . det framförallt vore angeläget att åt vår arme I hafva bildat den färdighet och öfning, som fr I nödig för att med framgång möta fienden, och för sådant ändamål anslå nödiga medel, hvareI mot, ifråga om sådan materiel, som med lätthet kunde utifrån införskaffas, och till hvilka gevär torde få räknas, det låge mindre vigt. Hr Henschen. Då nt Ridderstad, Ljungber; och Lindström svisat anslagets obehöflighet och nästa riksdag så snart kommer tillsammans, ansåg tal; att ett bifall här endast vore ett onyttigt hopande af. medel, hvarför han yrkade återremiss. j r Staaff. Det fullkomliga virrvarr af olika låsigter som i fråga om Jlandtförsvaret söka göra sig gällande tala mer än annat för behofvet af len vapenkomite. Men som denna nu ej finns, måste man sjelf söka se saken sådan han är. Då Jalla slätborrade gevär numera anses odugliga till krigsbehof era enligt landtförsvarskomitens I beräkning, icke mindre än 160,000 nya, och tal. frågade derför, om det ej vore skäl att i tidsöka anskaffa dem. Våra gevärsfaktorier hafva redan vunnit. betydlig utvidgning och kunna väl snart nog fylla behofvet, blott nödiga :medel anvisas. Hvad felande modell. angår, är dermed. ej så farligt, , då den nog;hinner Sn färdig innan gevären skola -beställas, hvarför tal. yrkade bifall. Hr Hierta fäste sig vid den. högst besynnerliga omständighet att regeringen sjelf kasserar en modell och dock vill göra gevär efter samma modell. Regeringen synes således härvid såsom i flerå andra fall blott gjort till sin uppgift att utan kritik remittera generalfälttygmästarens projekter. Tal yrkade afslag. Hr Wern ansåg det vigtiga ämnet alltför lösaktigt behandladt. De förnämsta militära auktoriteter häfva alltid: varit och äro ännu alltjemnt oense: om hvilken kaliber som är den Jämpligaste; således bör man! ej: förvånas öfver att det förhåller sig på samma sätt hos-oss. Här är frågan om vi vilja fortgå med beställningarne i samma mån som: förr eller något ökad, ej om pengar finnas itesery och af regeringen söka -undandöljas, ty sådant bör undersökas och framdragas på helt annat sätt; nemligen af rikets ständers revisorer, hvilka ensamt ega att-göra sanmärknidbgar emöt statsmedlens: användandes eller mot att dessa upptagas-till högre belopp. än som-erfordras. Beträffande förökningen från 6 till 7000 om året är denna så mycket .nödvändigare, som vi böra skynda att få vårkrigsmateriel i ordning. För kort tid sedan: höllo vivpå att få komma ut för Danmarks skull och ännu återstå flera. för Norden -vigtiga frågor olösta, hvilkavkunva kalla oss under vapen, hvarför tal, tillstyrkte bifall. Hr Björek fasthöll vid hvad han förut yttrat och sökte visa att utskottet ej behandlat frågan slarfvigt samt yrkade bifall. Hr Berger hade intet emot anslaget, då vi hafva så stort .behof-af,krigsdugliga gevär, men anmärkte: somsen oegentlighet att man på detta ställe begärt 7000, samt på ett annat 3000 i stället att: på-ett-enda ställe -begära 10,000 gevär, då man bättre kunnat behandla frågan i -sammanhang... Som flera i föregående talare så mycket fäst sig vid den--höga summan af 7000, ans tal, att man borde minska denna till 4000, di det -välvej var skäl att sesan afslå gevär åt skarpskyfttrnaj hvarföre han yrkade återremiss. r Ljungberg ansåg sig 1 anledning af hr Werns anmärkning att, om hågot vore att anmärka: emot medlensanvändande eller att dessa upptages till högre belopp än som erfordrades, sådant ensamt tillhörde-statsrevisorerne att .beifra, böra anmärka, att desse visserligen icke plägade underlåta -sådant, men: att detta icke mycket lönade mödan; då statsutskottet.och rikets ständer beharidlade revisorernas erinringar och öfriga framställningar med den löslighet och likilighet, som: nyligen: visat sig vid genomgåenet af 1864 års revisionsberättelse. Det vore under sådana förhållanden nödvändigt att stånden sjelfva anmärkte eller åtminstone gjorde sig till nytta de ipplyshihgar om: missförlållanden i financielt eller mälitäriskt -hänseende, som under hufvudtitlarnes Pröfning komme i dagen. För sin del hyste talaren lika med hr Björck, fullt förtroende! till den kongl. propositionen, med: dertill hörande handlingar; och då af dessa visade-sig att af-de vid isistl. riksdag för gevär beviljade 675,000 rdr: återstod vid : pass 434,000 rdr, obegagnade, vore ;Hånsäfvensöfvertygad att dessa medel furmes tillgängliga till användande. Om då härtill lades: ide-320;000rdr, som af särskilda kreditivet-utanordnats till gevär, samt de 40,000 rdr som från samma källa utgått för anskaffande af revolvers y så Hade vederbörande uppenbarligen vida större summor: att till vapen använda, än våra faktorier på flera år kunde tillverka. Huru iman då kuhde befara, att vapenfabrikationen skulle genom ett afslag å ifrågavarande: proposition. komma att afbrytas, syntes talaremw oförklarligt; och han måste fortfarande-påyrka att icke större summor. skulle: vid denna riksdag: uttagas, än som vore erforderliga och kunde-auvändas: i Hr tenschen föreslog att de som yrkat afslag, skulle förena sig om återremiss, då grunden för deras afslag ju är tvifvel om möjligheten af pengarnas användande och detta kan förtjena närmare utredas. Hr Muren fruktade lin ed kommit på villovägar i ståndet. En tal. har sagt att faktorierna ej medhinna beställningarne, en annan att de bli utan arbete. Hvad som mest inverkade på talarens åsigt var att ifrågavarande belopp föreslagits af regeringen, som bäst bör veta hvad vi behöfva och hur mycket som deraf kananskaffas. Uppläste den del af landtförsvarskomitåns utlåtande i frågan, hvari de förklara behofvetför närvarande uppgå till160,000 stycken gevär. Intet är dlämpligare och vådligare än lemna en ärmå utan vapen, hvarpå talaren som prof anförde ryssarne under Krimkriget och danskarne under deras sista krig, samt förklarade det oklokt att neka: regeringen det begärda anslaget, som han tillstyrkte. Hr Isberg biföll förslaget. Hr Lindström upplyste hr Murån att representationen ännu ej afhändt sig sin rätt att granska regeringens utgiftsförslager, helst som representationen bäst kan bedöma huru mycket som kan anslås. Hr Grape yrkade äfven bifall. Vid votering om kontrapropositiori beslöts med 40 röster mot 10 att dertill taga återremiss, Minvoriteten yrkade afslag. Vid votering om sjelfva punkten återremitterades den med 33 röster mot 17. —— RR ——————— ALA