Aftonbladet – 8 mars 1866, sida 3

storre skal att lagga detta rad på njertat an Preussen, då dess ställning är långt betänkligare, hvilket bland annat skall synas deraf att ett wienerblad på allvar söker bevisa att man mycket väl kan föra krig utan pengar. I Preussen finns nemligen pergar nog, och der kunna österrikarne hemta dem. ?Ja?, säger Köln. Zeit., ?det är senht, sedan österrikarne besatt Berlin.? RYSSLAND. Ryska Invaliden förnekar i en tydligen ur offieiel källa fluten artikel sauningsenligheten at de i tyska tidningar och förnämligast i Ostdeutsche Post utspridda ryktena, att sammandragningen af ryska trupper vid galiziska gränsen skulle ske i fiendtlig afsigt mot Österrike eller för att inrycka i Donaufurstendömsna och hota des sas gjeltständighet. Alla dessa rykten förklarar den officiella tidningen för ?tomma fantesier?; men sjelfva, faktum att truppernaj sammandragas förnekas deremot icke. NORD-AMERIKA. Förhållandet mellan Nordamerikas president och kongressen blir allt mera spändt, och kongressen fortfar att antaga eller diskutera lagar, som fullkomligt strida mot det system, som presidenten för sig uppgjort. Hans hela parti i senaten är 12 röster, således omkring en fjerdedel af hela antalet, och i representanthuset endast 43 röster; hvilka utgöra ungefär samma: proportion. Af: dessa sednare äro 33 demokrater, och endast: 10 Köra till det republikanska parti, från hvilket han sjelf utgått och som höjt honom till hans nuvarande ställning. Senaten har antagit.en lag om att förklara alla infödde, med undantag af de vilda indianerna, för statsborgare, och de förgade få derigenom samma skydd som de hvita, äfven om de icke få rösträtt. Deremot diskuterar den ännu förslaget om författningsändrin en, enligt Kvilket staternas representation skulle bestämmas efter hela folkantalet, endast med undantag af de färgade, så framt de icke ha rösträtt. Detta bekämpas icke blott af den konservaliva sidan, utan äfven ef de ytteret radikale, såsom Ch. Summer, hvilka i stället föreslå den resolution, att i de upproriska staterna intet särskildt företräde måtte gifvas på grund af färgen, att alla bli lika inför domstolarne och i politiska rättigheter, samt att alla lagar, som strida deremot, måtte bortfalla. Lika litet har senaten behandlat förslaget om att gifva negrerna i Columbia rösträtt, och torde in? skränka sig till att gifva denna rätt åt sådane negrer, som kunna läsa och skrifva. Den förstnämnde lagen kommer möjligen att modifieras och torde då kunna erhålla presidentens bifall. Denne är nemligen icke obenägen att fördela representationen efter väljarnes antal och den omedelbara. egendomsskatten, och på denna grundvall. kunde således en-ordning tänkas som möj-j: ligen kunde förena alla statsmakterna. Medan senaten diskuterar den stora frågan om staternas representantantal och den deri liggande frågan om negrernas valrätt, har kongressens andra kammare slutat behandlingen af lagen om de frigifnas byråer. Den entogs med 136 röster mot 33, och . blef den 10 Febr. framlagd för presidenten. , Denne har emellertid nu gifvit sitt veto, öch förslaget har således förfallit, sedan! men vid omröstning i båda Husen icke l:! lyckades erhålla den erforderliga majoriteten (Ps af rösterna), hvarigenom förflaget skulle ha :blifvit lag, i: trots af presidentens veto. Detta förslag gick ut på att i södern skulle köpas land för att der upprätta skolor och asyler, eller för att åter säljas till negrer och fattiga unionister för ett visst pris och på amortering, att de jordstycken längs Syd-Carolinas och : Georgias kust, som general Sherman gaf: nHegrerna vintern 1864—065, men hvarom . gedan uppstått tvist, skulle förbli i deras. besittning ännu i tre år, och att unione-li myndigheterna, civila och militära, skulle : värna de färgades personliga säkerhet, de-: ras rätt till arbete, egendom och arf. Vidare har representanthuset med 1201. röster mot 29 antagit ett förslag om attl: 4 j 4 anslå 10 millioner acres af statens jord i södern till utdelning bland negrer och hvita: i lotter om 80 acres, mot högst ringa ersättning. Detta förslag torde neppeligen komma att röna något motstånd i senaten och kommer således att bli presidenten påtvingadt. Ett annat förslag, som representanthuset har antagit, är en ännu starkare kontrast mot presidentens system, i det att det tager tvenne grefskaper från Öst-Virginia och lägger dem till den under kriget upprättade nya staten Vest-Virginia eller Kanawha. Denna upprorsstat betraktas så-: Junda såsom ett territorium, hvars gränser kongressen egenmäktigt kan inskränka, me-l. dan unionsförfattningen skyddar ?staterna?. mot en sådan EN Beslutet måste l. så mycket djupare såra Viginierna, som de I hoppades på en återförening med Kanawha:. Vidare vilja vi nämna några förslag, som tillsvidare äro remitterade till utskottspröf ning: om en ny ed för alla embetsmän, om en stats nedsättande till territoriernas klass till straff för försök att lösrycka vin från unionen, om Söderns förvandling til territorier, om en ny författningsförändring, ) hvarigenom kongressen kan stifta lagar till beskydd af krigarnes borgarrätt, lif, frihet och egendom i de särskilda staterna (således om införande af inspektionsrätt öfver de enskilda staternas lagstiftning och förvaltning), 0. 8. v. Presidenten Johnson är mycket missnöjd med kongressens beteende och gifver sin ovilja luft i tal till åtskilliga deputationer. På en dag erhöll han tre sådana, och i hans svar finner man hela hans politiska system. För en deputation från Montana förklarade han, att det var hans önskan att ER rätta alla staterna och att han icke skulle framställa sig :om kandidat vid nästa presidentval. Några färgade; som för negrerna begärde likhet i rösträtt med de hvita, gaf han den bestämda förklaringen, att negrerna borde vara nöjda med sin frigörelse, att beviljande af valrätt åt dem endast skulle framkalla strid vid hvarje valurna, och att han icke tänkte frångå sin politik i denna fråga, ÄRR TS Fr SG RA TAP a Frid