Aftonbladet – 6 mars 1866, sida 4

: Hernösand den 24 Febr. Bistlidne söndagsmorgon den 18 dennes kl. 1—3 f. m. nedbrann genom vådeld torparen i Flo, Långsele socken, Pehr Abraham Forssbergs mangårdsbyggning jemte all der befintlig lösegendom. Forssberg jemte hustru befann sig för tillfället uti Eds socken hos sin der boende svärmoder, så att vid hemmet fanns blott hans gamla moder. Denna hade om aftonen gjort en så kallad qvällsbrasa i stugan, hvarefter hon gått till hvila uti sin i bagarstugan belägna kammare. Klockan omkring 1 väcktes hon deraf, att husets katta kraffsade på kammarfönstret. Då gumman tittade upp fick hon se eldsken från mangårdsbyggningen. Samtidigt hade en närboende torpare varsnat eldsvådan och kallat folk till hjelp. Genom deras bemödanden lyckades det atträdda de öfriga husen på gården äfvensom en närliggande torparegård. Huruvida gården var brandförsäkrad, är okändt. a Filipstad den 1 Mars. BSöndagsaftonen den 4 dennes bortgick från sitt hem vid Fogdhyttan ogifte arbetskarlen Anders Larsson Uf till ett något öfver 1s mil derifrån beläget ställe i något ärende. Då han, sedan det blifvit mörkt, skulle begifva sig hem, åtföljdes han af en annan man, med hvilken han samspråkade, till blott några hundra alnar från bebodda ställen, då han gick af vägen, utan att sedandess hafva lätit höra utaf sig eller kunnat återfinnas, oaktadt man sökt efter honom ji den trakt, der han sist var synlig. Troligt är, att Uf, som på lördagsattonen före sitt försvinnande blef angripen af en häftig hufvudvärk, hvilken dock gätt öfver under följande nätt, hastigt blifvit angripen af denna eller annan sjukdom, hvilket gjort, att han icke vetat hvart han gått i den starka snöyran, och sålunda kommit vilse. — Söndagen den 18 Febr. kunde icke gudstjenst hållas i Nordmarken, emedan presten, som bor långt från kyrkan, icke kunde komma dit för de stora snömassorna. Af samma orsak hade ock endast få personer infunnit sig vid kyrkan.