Aftonbladet – 5 mars 1866, sida 2

STOCEHOLM den 5 Mars. Ridderskapet och adelns sista sjödrabbning levererades i lördags afton på riddar-: huset. Den var sina föregångare från de närmast förflutna åren fullkomligt lik. Hvilka förändringar sjökrigsväsendet på sista ti. den än må hafva undergått, här åtminstone voro både vapnen, stridssättet, kämparne, l: och påtagligen äfven de outredda natur-! krafterna?, alldeles desamma, som man flera finger tillförene haft tillfälle att iakttaga. tgängen blef också den vanliga. refve v. Platens af K. M:t godkända sjöförsvarsplan, som, till följd af de enkla och sunda grunder på hvilken den är bygd, lyckats till den grad vinna för sig den allmänna meningen i landet, att borgareoch bondestånden enhälligt och utan diskussion beviljat de anslag, som begärts för dess genomförande, mötte på riddarhuset samma hätska motstånd, för hvilket hrr Brakel och Er sedan länge varit banerförare och hvilket dessutom denna gång skickade i elden såsom enfant perdu löjtnanten vid Westgötba-Dals regemente Johan Lilliehöök, Adeln debatterade denna gång under mycket egendömliga omständigheter. . Ärendet var i sjelfva verket genom tre stånds beslut afgjordt. Också förklarade hr Brakel myc: ketöppenbjertigt, att meningen med det ogillande af grefve v. Platens förslag, som ban ville åstadkomma på riddarhuset, icke var någon annan än att tillfoga grefve v. Platen ?ett moraliskt nederlag. Ridderskapet och adeln, zeom förmenades ensamt förstå dessa saker, borde döma mellan grefve v. Platen och mig; sedan finge Sverges sjöminister göra hvad han behagade?, yttrade hr Brakel med denna egendomliga anspråkslöshet, som det är så stor skada att man hädanefter torde komma att sakna i representantförsamlingen. Grefve v. Platen, som behandlade sina motståndare med denna ridderliga öppenhet, hvilken städse karakteriserar hans uppträdande, förklarade sig ålldeles icke undra på, att hr Brakel ville til foga honom ett moraliskt nederlag. Deras åsigter om hvad som i afseende på sjöförsvaret vore för fosterlandet gagneligt hade alltid varit så skiljaktiga, att om hr Brakel blefve chef för sjöförsvaredepartementet, grefve Plates sin sida icke skulle tveka att försöka tillfoga honom ett: moraliskt nederlag; Men med afseende å följderna af det nederlag hr Brakel mr åsyftade, ville; grefyen. föra : honom till minnes, att det visserligen kunde smärja honom persönligen om hans plan icke af adeln gillades; men omfhr Brakel trodde sig derigenom rubba chefen för sjöförsvars) departementet i hans embetsställning, så misstoge han sig, alld.nstund dennes orgaImisationsplan redan hade blifvit af två stånd obetingådt bifaller och äfven det tredje ståndet hade fättat ett beslut, som, i jemförelse med det.som nu af hr Brakel påae äfven måste. betraktas såsom, ett ifall. Hr Mannerskantz fästade husets uppmärksamhet på, att det moraliska nederlag, som man : ville tillfoga grefve v. Platen, skulle Vara liktydigt med uttryckandetsef ett misstroende till hans förmåga att ordna vårt sjöförsvar.. Hr M. hoppades att ade ej: skulle följa. uppmaningarne i detta hänseende;; då det. vore ett faktum; att ingen chef för: sjöförsvarsdepartementeti demgrad som greve vy: Platen åtnjutit folkets förtroende. Han hade lyckats erhålla af ständerna , större anslag både. till personal toch-, materiel.:.ännågon. hans företrädare, och detta -tillföljd deraf att folket hyste det: förtroende till honom, att han utan konsiderationer på bästa möjliga sätt använde förhandenvarande tillgångar. Oakktädt.såväl, kommendörkapten Adlersparre. kapten Lagerberg (som . förde befälet på vår sförsta. monitor) och friherre. Hugo Hamilton med värma understödde denna mening, segrade likväl vid yoteringarne hr Skogmans reservation, som uttrycker: 4betänkligheter? vid den af K. M:t beslutna fördelningen af flottans befälspersonal itvå särskilda vapen, och med : anledning deraf anhåller om uppskof tillsvidare med den nya organisationens genomförande. Genom en första..voterings som utföll med 103 röster mot 65, håde ståndet undanröjdt grefve PA. Posses och frih. Klinckowströrts förslag att adeln skulle i likhet med presteståndet undandraga sig att yttra sig i fråga om organisationen. I hufvudvoteringen segrade hr Skogmans reservation med: 95 röster mot 67, hvilka sistvämnda afgåfvos till bifall för utskottets förslag. -. i SES -För den, som något känner ställningar och förhållanden, på riddarhuset vardenna utgång långt ifrån oväntad. Starka bearbetningar af mångahanda slag hafva varit i gång för att bereda.grefve v. Platen detta ?mo.raliska nederlag?. Bland flottans äldre officerare, som frukta för att flyttas på reservstaten och få lemna plats åt yngre, voro de flesta emot grefve v. Platen. De yngre, eller åtminstone en. del ibland dem, voro missledda af de äldre, och fruktade att om de skulle qvarstå vid den sjögående flottan, ide måste bo i Carlskrong och försaka huf.vudstadens; nöjen. Denna bevekelsegrund, som man knappast skälle anse sig kunna till.mäta-någon betydelse i fråga om en stor foisterländsk angelägenhet, lärer likväl få anses såsom en bland förklaringsgrunderna till det egendomliga förhållande, att medan en stor del af den i Carlskrona stationerade officerspersonalen, inseende vigten deraf att enom grefve v. Platens plan den sjögående lottans befäl skall:få en vida större öfning än tillförene, äro anhängare: afedelningsförslaget, röner detta deremot motstånd isynnerhet bland officerarne på Stockholms sta: tion. Inom riddarhusets ?gräddat har dessutom grefve v. Platen aldrig haft några varma vänner. . Den stora popularitet han åtnjutit hos de ofrälse stånden har varit skäl nog härtillj ty sådant är i; vissa personers ögon ett stort fel. Riddarhusets liberala medlemmar voro också nu till större delen frånvarande, anseende: utgången på riddarhuset temligen likgiltig, då frågan: redan TE in, oo Mora Re TE