-—, AA an RK KR fn AA dito upphäfvande af universiteternas domsrätt öfver studerande; n:r 29, rörande ändrade föreskrifter om tiden för barnaavinnas kyrkogång; ekonomiutskottets bet. n:r 60, afstyrkande revision af stadgarne för teknologiska institutet och de tekniska elementarskolorna, blef efter en stunds diskussion, på yrkande af åtskilliga talare, återremitteradt. Borgareståndet. (Kl. 10 f. m.) I dagens plenum afslöts statsutskottets betänkande n:r 51 sista punkten, rörande inrättandet af en vapenkomitå, som utskottet afstyrkt. Hr Tjungberg försvarade sin motion med påpekande af den osäkerhet, som visat sig 1 de sista dagarnes förhandlingar rörande landtförsvaret, samt vådan af att, som nu, lägga hela ansvaret för både infanterioch artillerivapnens konstruktion och anskaffning i en mans hand. Den af motionären föreslagna komitå skulle icke blott afhjelpa denna olägenhet, utan ock den osäkerhet, som nu är rådande i befästningsväsendet, och hvilka båda olägenheter ofta förorsaka a DINEE het bos representationen, som eljest icke sku le ifrågakomma, Motionären besvarade de af utskottet gjorda invändningar samt yrkade afslag till utskottets betänkande, Hr Staaff visade huru lösligt frågan behandlatsi utskottet under rop på roposition samt att den rättast bort sättas bla id je främsta i detta betänkande, men att detta förslag föll på blott en rösts pluralitet. Talaren visade vigten af en dylik komits nedsättande för att ingifva representationen någon utsigt att de stora anslagen bli använda så som man önskat och bättre än hittills. Hr Loven anmärkte att våra vapenförråder icke äro i det skick, som landet efter så stora uppoffringar haft rätt att fordra, samt instämde med hr Ljungberg. Hr Ridderstad visade huru föga lämplig den nuvarande generalfälttygmästaren är att taga initiativet i fråga om nya modellers anskaftande. dels genom att han nu är öfverhopad af-de mest olika åligganden och dels genom en för hvarje konstruktör förklarlig obenägenhet för andras förslager. Talaren ansåg att en dylik vapenkomite utgjorde enda säkerheten vid möjligen utbrytande krig samt att nuvarande oefterrättlighetstillstånd väckte misströstan inom landet ocl misstro mot representationen, äfvensom att det skadade den enskilda representanten genom att ådraga honom ansvar för statens förspillda medel samt soldaten genom att inge honom berättigad misstro till sitt vapen. Hr Björck sökte försvara utskottets motivering, men vederlades af hrr Staaff, Ljungberg, Ridderstad, Hierta och Loven, ehuru dessa talare numera, i likhet med hr Staaff, yrkade frågans återremiss, Hr Witt ansåg saken visserligen af vigt, men betviflade gagnet af den ifrågasatta vapenkomitån, som blott skulle leda till inrättande af ett nytt embetsverk, ett nytt kuggbjul i vårt redan så invecklade statsmaskineri, hvilket vore föga tidsenligt då man numera i allt söker att förenkla. Tal. fruktade att en sådan komitå blott skulle bli två herrars dräng genom att lyda under både krigsoch sjöministern, samt endast föranleda onödig kostnad, då det vore både billigare och ändamålsenligare att neka anslag. Afven han yrkade emellertid återremiss. Detsamma gjorde äfven hr Henschen, hvilken, jemte hr Björck, inom hela ståndet voro ensamma i att försvara generalfälttygmästarens åtgöranden. Vid votering beslöts återremiss med 34 röster mot 2. Hela femte hufvudtiteln, eller statsutskottets bet. n:r 52, bifölls utan diskussion på mindre än ! timma, med undantag af sista punkten, som, på yrkande af hr Bergman, fick det tillägg, att äfven frågan om fyr vid Wisby skulle af regeringen utredas jemte öfriga af utskottet tillstyrkta fyrinrättningar. Lagutskottets bet. n:r 15 beslöts uppskjutas till nästa onsdag och n:r 16 tills adeln fattat beslut i frågan, som rörer dess privilegier. Samma utskotts be!. n:r 17, afstyrkande väckt motion om förändring i sättet för stämnings meddelande åt byalag, återremitterades på yrkande af hrr Staaff, Bovin, Falkman, Henschen, Sandegren, Björek och Ödmansson. N:r 18, tillstyrkande en af justitieombudsmannen ingifven motion om kärande parts skyldighet att gifva motpart, del af uppskofsbeslut, vann ingen försvarare. Återremiss yrkades af hrr Björck, Trybom, Henschen, och Waldenström, men afslogs åf hur Falkman, Bovin, Lemchen, Staaff, Ödmansson, Isberg, Sandegren och v. Stockenström. : Vid votering mellan afslag och återremiss segrade förstnämnda åsigt med 21 röster mot 18. Ståndet åtskildes klockan half 3 och fortsätter i afton. Bondeståndet. (Kl. 10 f. m.) Behandlingen af fjerde hufvudtiteln fortsattes från och med 44:de punkten samt blef under detta plenum afslutad. Vid föredragning af 45:te punkten angående tillstyrkt anslag för inrättande af arrestlokaler vid indelta armen uppstod en liflig diskussion; dervid flera af talarne, såväl de som motsatte sig anslaget, som de, hvilka biträdde detsamma, yttrade sin förundran öfver att icke regeringen redan vidtagit genomgripande åtgärder för det vanärande och nu för tiden alldeles olämpliga prygelstraffets totala borttagande — en äsigt, som tycktes lifligt delas af ståndets samtlige ledamöter. Lars Ersson och Ola Jönsson ansågo att man borde afslå det begärda anslaget icke af den orsak att detta anslag ej kunde vara behöfligt, utan för att kunna förmå regeringen fästa mer afseende på folkets uttalade önskan att den skamfläck, som ännu qvarstår i lagstiftningen under namn af prygelstraff, måtte med allraförsta blifva ur lagen borttagen. Per Nilsson i Espö och Rosenberg ansågo deremot att regeringen genom begärda anslag till arrestlokaler visat en tendens att ändtligen borttaga prygelstraffet, hvarför dessa talare ville bifalla anslaget. Tjernlund, vice talmannen Anders Eriksson, Johan Persson, Bjerkander, C. Ifvarsson, Olof Persson och Sven Nilsson från Kristianstads län biträdde äfven det ifrågavarande anslaget, som af ståndet godkändes. Vid 48:de punkten mom. a), rörände tillstyrkt anslag af 38,000 rdr för uppförande af ett exercishu3 vid Carlbergs läroverk talade Per Nilsson i Espö, Lönnberg och Svensen för bifall; men Svante Bergström, Per Persson, Liss Lars Olsson, Sandstedt, Lundahl och Carl And: Larsson möt anslaget, dervid anförande såsom skäl att tillräckligt rymliga lokaler förut finnas vid nämnda läroverk, som till det ifrågavarande ändamålet utan stor kostnad kunna apteras, hvarföre ej någon brådska syntes vara förhanden att ansl så betydliga medel, innan ett verkligt trängande behof blifvit ådagalagdt. Ståndet afstög detbegärda anslaget. 50:de punkten, rörande en kasermbyggnad för Svea artilleriregemente bifölls, och beslöt ståndet i sammanhang härmed att antaga börgareståndets i frågan ankomna inbjudning attrikets ständer genom skrifvelse till K: M:t äska det K. M:t täcktes för nästsämmanträdande representation framlägga kostnadsförslag och ritning till en kasernbyggnad för nämnda regemente. 5ksta punkten, angående uppförande af: ett etablissement för ingeniörtruppen, blef, i öfverensstämmelse med ståndets förut i sammanhang med denna fråga fattade beslut, afslagen: 1 52:dra punkten hade utskottet hemstäldt om ett extra anslag för år 1867 af 25.000 rår till geärsförrådshus. Sv. Bergström, C. A. Laåärssön, Lundahl m. fl. ansågo att man ej borde bifalla P denna summa, då utskottet ej kunnat tillstyrka ett så stort belopp att dylika byggnader kunde s vid samtliga fegementen. Då man på tt delar en för ett eller annat ändamål äffade det icke sällan att let ändtligen blifvit. dd anslagen öumma, int kostnaderna, sedan än