— och jag skulle önska att ni aldrig ville tillåta honom anse sig som en af era vänner eller närmare bekanta. Han är en mycket duglig inspektor och gör sin pligt efter pappas önskan, och jag vill ej heller förtala honom — men kom ihåg hvad jag sagt.? Derefter kom vagnen fram och efter oräkneliga befallningar och föreskrifter — h araf grefven syntes hafva uppskjutit så många som möjligt till sista ögonblicket, då han stod, lik en annan Merkurius, balanserande på fotsteget till vagnen — for man tillbaka till Towers. Vill ni icke komma in och äta middag med oss — vi skulle naturligtvis föra er hem, sedan — eller vill ni fara hem med detsamma ?? sade lady Harriet till Molly, då vagnen stannade och hon och hennes far vaknade upp — de hade båda sofvit under hela färden. ?Säg sanning nu och alltid?, fortfor hon. Sanningen är vanligtvis ganska underhållande, om den ej är något annat!? ?Jag vill hellre fara tillbaka till mamsellerna Browning strax om pi tillåter?, sade Molly, ty minnet af den enda afton hon tillbragt vid Towers kom öfver henne, likt hågkomsten af en elak dröm. Tord Cumnor stod på trappan och väntade hå att få hjelpa sin dotter ur vagnen. Lady arriet dröjde ännu: hon kysste Molly på pannan och sade: Jag skall komma snart med en hel börda af miss Edgesvorths romaner, och tillika förnya bekantskapen med Pecksyoch Flacksy.? Nej, gör icke det, jag ber er?, sade Molly och höll henne qvar. ?Ni bör icke komma — det bör ni verkligen icke.? Hvarför icke?? Derföre att det ieke skulle glädja mig alls. Jag tror ej att det vore rätt af mig