Aftonbladet – 2 mars 1866, sida 2

— Lidingöbro är genom de ymniga snöfallen och andra saämmanstötande omständigheter, som isynnerhet för denna bro äro menligt inverkande, nu fullkomligt omöjlig att passera. Vid ett för åtta dagar sedan. anstäldt försök af en person, som nödvändigt skulle ut till Lidingön, körde denne! omkull 3:ne särskilda gånger å bron. De å denna ö boende egendomsegare hafva i det längsta, oaktadt de haft att göra angelägna affärsresor till hufvudstaden, qvarstannat å ön. Men de dagliga mjölkbuden hatva haft att kämpa med de: oerhördaste svårigheter för att komma öfver till fasta landet. Hittills har isen ej varit stark nog att bära fordon, i anledning hvaraf mjölkbuden nödgats färdas ridande på isen vid sidan af bron. Mjölkflaskorna hafva af en gosse dragits efteråt på en kälke. Öfverkomna på fasta landet, der sjelfva kärrorna väntade, hafva mjölkbuden sedermera på vanligt vis färdats till staden. Det är att hoppas att, sedan isen numera vunnit mer styrka, kommunikationen emellan ön och hufvudstaden skall blifva beqvämare. -Emellertid ligger bron nedsjunken af väldiga isoch snömassot och torde ej blifva farbar förrän i vår. (D. A.)